Bakgrund

Drönare har blivit ett av de mest kostnadseffektiva vapnen i Ukraina och på andra håll, där billiga kvadkoptrar och engångsdrönare används i mängder för spaning och angrepp. Traditionella luftvärnsrobotar är ofta för dyra per avfyrat skott för att vara hållbara mot denna typ av hot. Nimbrix positioneras som ett nytt “lager” längst in i luftvärnspyramiden: längre räckvidd och precision än automatkanoner, men billigare än klassiska VSHORAD/SHORAD-robotar.

Svenska erfarenheter pekar i samma riktning. Under 2025 demonstrerades det modulära motdrönarkonceptet LOKE på Tofta skjutfält på Gotland, framtaget av Försvarsmakten, FMV och Saab på 84 dagar. LOKE kopplar samman sensorer (bland annat Saab Giraffe 1X), lätt C2 (ledning) och olika “effektorer”. Nimbrix förväntas kunna bli ett nytt verktyg i just en sådan kedja.

Teknik och kapabilitet

Huvudfunktioner. Saab beskriver Nimbrix som en markbaserad, “fire-and-forget”-robot med luftbrisad (air-burst) stridsdel optimerad för små UAS och svärmar. Räckvidden uppges till upp till 5 km. Roboten kan användas fristående med enklare sensor eller integrerat i ett bredare luftvärnssystem.

Sensorer och målsökning. Saab skriver att roboten får en “active seeker” för målföljning. Branschpress rapporterar att den första iterationen använder en infraröd målsökare, och att Saab ännu inte låst alla detaljval – ett spiralutvecklat program med korta sprintar och prov. Detta innebär att sensorkonfigurationer kan variera över tid (IR nu, RF-alternativ på sikt).

Plattform och integration. EDR On-Line anger längd under 1 meter och uppskattad uppskjutsmassa 2,5–3 kg, samt möjlig bäring från manburen nivå upp till fordonstorn (t.ex. Saabs Trackfire) – där Nimbrix kan komplettera RBS 70 NG för ett flerlagrat skydd. Saab lyfter också möjligheten till låga styckkostnader via additiv tillverkning och COTS-komponenter.

Stridsdel och effekt. En luftbrisad HE-FRAG-stridsdel är avsedd att detonera i närheten av målet och därmed öka sannolikheten för att slå ut flera små mål i en klunga eller svärm.

Överlevnad och signatur. Nimbrix i sig har inga deklarerade “stealth”-drag. Överlevnaden uppnås i stället genom spridning av avfyrningsenheter, liten logistikfotavtryck och snabb eldgivning från maskerade eller fordonsburna bärare – en klassisk taktik i det innersta luftvärnslagret.

Jämförelse.
– RBS 70 NG (Saab) når längre i räckvidd/höjd med laserstråleridning och är ett etablerat VSHORAD-system (>9 km), men är inte optimerat för lågt pris per skott mot smådrönare i massvolym. Nimbrix adresserar just den kostnadsposten.
– Internationella alternativ inkluderar L3Harris Vampire (APKWS-granater), Raytheons Coyote och Andurils återanvändbara Roadrunner – alla lösningar som försöker pressa styckkostnaden och skala antalet eldenheter.

Operativa användningsområden

Nimbrix är tänkt för skydd av baser, logistikhubbar, brigadstabsplatser, energianläggningar och kritisk infrastruktur – där många små mål kan uppträda samtidigt. I en svensk kontext ligger integration i LOKE-liknande kedjor nära till hands: radarsensor (t.ex. Giraffe 1X), lätt C2, följt av flera effektorer som kan vara både kanon, jammer och robot.

Taktiskt passar Nimbrix en “distribuerad” uppställning över ytan: många små lavetter ger fler skottillfällen och kortare reaktionstider mot hot med låg radarsignatur och låg fart. Förband kan bära med sig ett bälte av billiga skott, medan dyrare robotar sparas till snabbare eller högre hot.

Logistik/utbildning. Försvarsmakten har redan visat att värnpliktiga kan driva moderna C-UAS-kedjor efter kort inlärning, vilket antyder att Nimbrix sannolikt kan införas utan extremt lång utbildningscykel – förutsatt att gränssnitt och procedurer harmoniseras med befintliga system.

Säkerhet, regelverk och export

Som krigsmateriel omfattas Nimbrix av svensk exportkontroll. Tillstånd prövas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) enligt krigsmateriellagen och förordningen, samt EU:s militära lista. Regeringen har markerat att Natomedlemskapet påverkar förutsättningarna för krigsmaterielexport, men att prövningen fortsatt sker mot etablerade kriterier och mottagarlandets läge.

Etiskt rör Nimbrix inte autonoma dödliga beslut: roboten avfyras av människa och söker sitt mål själv enligt förinställda regler. Gränsdragningen mellan avancerad målsökning och oönskad autonomi bör dock bevakas i exportprövning och användardoktrin, särskilt vid uppgraderade sensorsatser.

Ekonomiska och industriella konsekvenser

Saab betonar kostnadseffektivitet och volymproduktion, bland annat via additiv tillverkning och COTS-delar. Om kunden efterfrågar många lavetter och robotar kan detta ge spridningseffekter i underleverantörsled, både i Sverige och eventuellt via licenstillverkning i kundländer.

Samtidigt växer relaterade delar av portföljen. Giraffe 1X-radar har fått ytterligare produktionskapacitet i Storbritannien, och Sverige har nyligen beställt RBS 70 NG för cirka 1,5 miljarder kronor – indikatorer på att det korta luftvärnslagret prioriteras i investeringar där Nimbrix kan bli en pusselbit.

Reaktioner och analyser

Försvarsmaktens representanter har påpekat att det finns en lucka: man behöver enkla, spridda motmedel som inte ruinerar förbanden i bekämpning mot billiga hot. Nimbrix svarar direkt på just den punkten, men pris per skott och leveranstakt blir avgörande.

Branschoberoende jämförelser pekar på en global dragkamp: amerikanska Coyote, APKWS/Vampire och Andurils Roadrunner driver ned priset och ökar flexibiliteten. Saabs utmaning blir att matcha/underskrida dessa trösklar och samtidigt säkra integrationen med nordiska och europeiska sensorkedjor.

Kritik och risker

– Elektronikkrigföring: IR-sökning kan luras eller degraderas av facklor/kontrast och väder; RF-varianter möter jamming-risker.
– Mättnad: Även lågkostnadsrobotar kan tömmas vid massangrepp om man inte kombinerar med störning och kulsprute/kanon-lösningar.
– Fragmentrisk: Luftbrisad i låg höjd nära bebyggelse kräver strikta ROE (rules of engagement).
– Industriell skala: Kostnadsmål beror på seriestorlek; uteblivna stororder kan försämra styckpris.

Framtidsutsikter

Saab planerar att visa Nimbrix på DSEI i London i september. Företaget för dialog med kunder och siktar på leveranser 2026. EDR On-Line anger teknikmognad runt TRL 6 och öppnar för både IR- och RF-spår samt sjöapplikationer. Om LOKE snabbt når operativ nivå i Sverige kan Nimbrix bli den naturliga “svärmspiken” i kedjan.

---

---

Källförteckning

Primära dokument och bolagskällor
– Saab: “Saab reveals new counter-UAS missile Nimbrix” (pressmeddelande, 28 aug 2025). (Primärkälla)
– Saab: LOKE/Counter-UAS stories och produktfakta för Giraffe 1X. (Primärkällor)

Oberoende branschmedia
– FlightGlobal: “Saab unveils Nimbrix counter-UAS missile” (28 aug 2025). (Sekundär, jämförelser & kostnadsram)
– Defense News: “Saab develops drone-killing missile…” (28 aug 2025). (Sekundär, tidslinje & COTS/additiv tillv.)
– EDR On-Line: “Nimbrix… adds a further layer to the Saab anti-drone offer” (28–29 aug 2025). (Sekundär, tekniska detaljer/TRL)
– Army Recognition: översikt och DSEI-planer (29 aug 2025). (Sekundär, leveransmål och profil)
– Svenska Dagbladet: “Ny robot från Saab ska slå ut drönare” (28 aug 2025). (Sekundär, Försvarsmakten-citat)

Svenskt regelverk och myndigheter
– ISP: Regelverk för krigsmateriel (löpande uppdaterat). (Primär rättskälla)
– Regeringskansliet: “Strategisk exportkontroll 2024/2025” (skrivelse). (Offentlig rapport)