Våra kroppar bär på mer än bara en hjärna. Det menar Trisha Pasricha, mag-tarmläkare och forskare vid Harvarduniversitetet, som under mer än tio år har ägnat sin forskning åt att kartlägga samspelet mellan tarm och hjärna.

Traditionellt har hjärnan setts som kroppens självklara kommandocentral, styrande över såväl muskler som våra känslor och vårt välbefinnande. Men den bilden är på väg att förändras. Forskning visar att kommunikationen inte bara går från hjärnan till tarmen, utan i hög grad också åt motsatt håll.

Tarmarnas egen ”hjärna”

I tarmen finns det enteriska nervsystemet, ibland kallat kroppens ”andra hjärna”. Det består av omkring 100 miljoner nervceller som arbetar självständigt men samtidigt i nära kontakt med hjärnan via bland annat vagusnerven. Det här nätverket kan påverka vår känslomässiga balans, vårt humör och till och med vår förmåga att hantera stress.

Enligt Trisha Pasricha kan det mentala välbefinnandet förbättras genom att medvetet välja vad vi äter. ”Det är inte bara hjärnan som talar till tarmen – tarmen pratar tillbaka, och den rösten är starkare än många tidigare trott”, förklarar hon.

Vad och hur man bör äta

Forskningen kring tarm–hjärnaxeln pekar på att kosten är en avgörande faktor för både kroppslig och psykisk hälsa. Det handlar inte om strikta dieter, utan snarare om dagliga, hållbara val:

• Fiberrika livsmedel: fullkornsprodukter, bönor, linser, frön och nötter stärker tarmfloran.
• Fermenterade produkter: yoghurt med levande kultur, kefir, surkål och kimchi tillför probiotika.
• Grönsaker och frukt i variation: särskilt polyfenolrika livsmedel som blåbär, broccoli och spenat fungerar som bränsle för de goda bakterierna.
• Fet fisk: lax, makrill och sill bidrar med omega-3 som är viktig för hjärnan.
• Baljväxter: kikärtor, bönor och ärtor kombinerar protein och fiber.

Det är också viktigt hur man äter:

• Variera maten för att gynna många olika bakterier i tarmen.
• Minska på starkt processad mat och tillsatt socker, som kan rubba balansen i tarmfloran.
• Ät regelbundet under dagen för att tarmen ska arbeta jämnare och skicka stabila signaler till hjärnan.

Små förändringar, som att lägga till en skål yoghurt med blåbär till frukosten eller att servera surkål som tillbehör till middagen, kan ge mätbara effekter på välbefinnandet.

Ett paradigmskifte i synen på hälsa

Forskarvärlden talar i dag alltmer om ”gut-brain axis” – tarm-hjärnaxeln – där tarmen inte längre ses som en passiv mottagare av hjärnans signaler, utan som en aktiv partner i kommunikationen. Det innebär att kost, tarmflora och matsmältning kan ha en direkt inverkan på exempelvis depression, oro och stressnivåer.

Trisha Pasrichas arbete bidrar till en växande insikt: vill man förstå människans hälsa fullt ut, måste man förstå både den hjärna som sitter innanför skallbenet och den som verkar djupt nere i buken.

---

Faktaruta

• Titel: Två hjärnor i kroppen – hjärna och tarm
• Datum: 2025-09-17
• Viktiga fakta:
  • Tarmen har ett eget nervsystem med cirka 100 miljoner nervceller.
  • Kommunikation sker i båda riktningar mellan tarm och hjärna.
  • Forskning visar att kostval kan påverka psykiskt välbefinnande.
  • Fiberrik, varierad och fermenterad kost stärker tarmfloran.
  • Regelbundna måltider ger stabilare signaler till hjärnan.
• Källa: Illustrerad Vetenskap, intervju med Trisha Pasricha samt sammanställning av forskning om tarm–hjärnkopplingen