Kuraterat – utvalda nyheter

Category: Nyheter

  • Medelhavsdiet kan skydda tandköttet – men kostnaden blir ett hinder

    Medelhavsdiet kan skydda tandköttet – men kostnaden blir ett hinder

    De patienter som åt mer frukt, grönsaker, baljväxter, fisk och olivolja samt mindre rött kött och processade livsmedel hade färre tecken på allvarlig parodontit och lägre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet, som CRP och IL-6. Tvärtom sågs högre grad av tandköttsinflammation bland dem som åt mycket rött kött och följde dieten sämre.

    Forskarna betonar dock att studien är tvärsnittsmässig. Det innebär att den visar samband men inte säkert bevisar orsak och verkan. För att slå fast att kosten faktiskt kan bromsa eller förhindra sjukdomsutveckling krävs långsiktiga interventionsstudier.

    Socioekonomiska hinder

    Även om resultaten väcker hopp finns det praktiska hinder. Medelhavsdieten är ofta dyrare än en mer traditionell kost. I Spanien har forskare beräknat att en strikt medelhavsdiet kan kosta upp till 20–30 procent mer än en enklare vardagskost. Svenska uppskattningar visar på liknande skillnader: för en vuxen i Stockholm kan veckokostnaden öka med 250–400 kronor jämfört med en billigare vardagsmeny.

    För en fyrbarnsfamilj kan skillnaden bli flera tusen kronor i månaden. Kostnaderna drivs upp av fisk, nötter, färska frukter och grönsaker – varor som i Sverige ofta är importerade och därmed extra dyra, särskilt vintertid.

    Utöver priset finns tillgänglighetsfrågan. I glesbygd eller i butiker med begränsat sortiment kan det vara svårt att regelbundet hitta färska grönsaker och fisk. Även utbildningsnivå och matlagningskunskap påverkar: den som inte är van att laga medelhavsmat kan uppleva det som tidskrävande eller komplicerat.

    Forskningens nästa steg

    Luigi Nibali och hans kollegor vill se fler långsiktiga studier för att pröva om förändrad kost kan fungera som en del av behandlingen mot parodontit. Om resultaten bekräftas kan tandvården på sikt få nya verktyg – inte bara tandborste och tandtråd, utan också kostråd anpassade till patientens förutsättningar.

    Att lyfta socioekonomiska skillnader blir samtidigt centralt. För att fler ska kunna dra nytta av en diet som gynnar både munhälsa och allmänhälsa krävs politiska beslut och folkhälsoinsatser som gör det enklare och billigare att välja rätt mat.

    Faktaruta

    Studien: King’s College London, 195 patienter
    Metod: Kostformulär, munundersökning, blodprov
    Resultat: Bättre följsamhet till medelhavsdiet → mindre parodontit och lägre inflammationsnivåer
    Begränsning: Tvärsnittsstudie – visar samband men inte orsak
    Kostnad: Medelhavsdiet i Stockholm kan kosta 20–30 % mer än vardagskost (≈ 250–400 kr/vecka extra per vuxen)
    Hinder: Högre matpriser, säsongsvariation, bristande tillgång i vissa områden, socioekonomiska skillnader

  • Forskare följde 7 000 par – avslöjar avgörande detalj för långvariga relationer

    Forskare följde 7 000 par – avslöjar avgörande detalj för långvariga relationer

    En gemensam nämnare

    Kärlek och relationer är komplexa och påverkas av en rad faktorer – från vardagliga vanor till stora livsförändringar. Forskarna analyserade mängder av data, där deltagarna fick fylla i frågeformulär om sina liv, sina vanor och dynamiken i sina relationer.

    När materialet granskades i detalj stod en tydlig slutsats fram: det fanns en särskild tendens som återkom hos de par som inte lyckades hålla ihop på ett lyckligt sätt.

    Denna vana – som i början kan verka obetydlig – visade sig ha en förödande effekt på känslan av lycka i relationen.

    Tendensen som förstör lyckan

    Forskargruppen pekar på att negativa mönster, där små irritationer eller upprepade klagomål tillåts ta över vardagen, spelar en central roll. När missnöje blir ett återkommande inslag riskerar det att undergräva känslan av samhörighet och respekt mellan parterna.

    Det handlar inte om att konflikter i sig är farliga – tvärtom kan konstruktiva meningsskiljaktigheter stärka en relation. Men när vanan blir att ständigt fokusera på brister snarare än styrkor skapas en negativ spiral som på sikt gör relationen sårbar.

    Betydelsen av vardagliga val

    Forskarna menar att studien understryker hur viktigt det är att vara medveten om sina vardagliga val i relationen. Det är lätt att fastna i mönster där man tar varandra för givna eller riktar uppmärksamheten mot det som inte fungerar.

    I kontrast till detta fann forskarna att par som aktivt betonade uppskattning, stöd och gemensam glädje ofta rapporterade högre nivåer av lycka och en större vilja att fortsätta satsa på relationen.

    En pusselbit i en större bild

    Även om en enda detalj inte kan förklara hela komplexiteten i mänskliga relationer, är forskarnas slutsats tydlig: de små mönstren spelar roll. I praktiken kan detta innebära att framtida rådgivning kring relationer i högre grad kommer att fokusera på att hjälpa par att identifiera och bryta negativa vanor i vardagen.

    – Kärlek kräver arbete från båda parter. Men när missnöje tillåts ta över blir det svårare att hålla fast vid den känsla som en gång förde människor samman, konstaterar Haeyoung Gideon Park.

    Fakta: Studien om relationer

    • Forskningsledare: Haeyoung Gideon Park, University of Toronto
    • Antal deltagande par: ca 7 000
    • Studieperiod: 13 år
    • Metod: Återkommande frågeformulär om livsförändringar, vanor och relationernas dynamik
    • Slutsats: En viss negativ vana – att låta missnöje prägla relationen – har stor betydelse för om relationen blir långvarig och lycklig.
  • Två hjärnor styr vår hälsa – ny forskning lyfter tarmarnas roll

    Två hjärnor styr vår hälsa – ny forskning lyfter tarmarnas roll

    Våra kroppar bär på mer än bara en hjärna. Det menar Trisha Pasricha, mag-tarmläkare och forskare vid Harvarduniversitetet, som under mer än tio år har ägnat sin forskning åt att kartlägga samspelet mellan tarm och hjärna.

    Traditionellt har hjärnan setts som kroppens självklara kommandocentral, styrande över såväl muskler som våra känslor och vårt välbefinnande. Men den bilden är på väg att förändras. Forskning visar att kommunikationen inte bara går från hjärnan till tarmen, utan i hög grad också åt motsatt håll.

    Tarmarnas egen ”hjärna”

    I tarmen finns det enteriska nervsystemet, ibland kallat kroppens ”andra hjärna”. Det består av omkring 100 miljoner nervceller som arbetar självständigt men samtidigt i nära kontakt med hjärnan via bland annat vagusnerven. Det här nätverket kan påverka vår känslomässiga balans, vårt humör och till och med vår förmåga att hantera stress.

    Enligt Trisha Pasricha kan det mentala välbefinnandet förbättras genom att medvetet välja vad vi äter. ”Det är inte bara hjärnan som talar till tarmen – tarmen pratar tillbaka, och den rösten är starkare än många tidigare trott”, förklarar hon.

    Vad och hur man bör äta

    Forskningen kring tarm–hjärnaxeln pekar på att kosten är en avgörande faktor för både kroppslig och psykisk hälsa. Det handlar inte om strikta dieter, utan snarare om dagliga, hållbara val:

    • Fiberrika livsmedel: fullkornsprodukter, bönor, linser, frön och nötter stärker tarmfloran.
    • Fermenterade produkter: yoghurt med levande kultur, kefir, surkål och kimchi tillför probiotika.
    • Grönsaker och frukt i variation: särskilt polyfenolrika livsmedel som blåbär, broccoli och spenat fungerar som bränsle för de goda bakterierna.
    • Fet fisk: lax, makrill och sill bidrar med omega-3 som är viktig för hjärnan.
    • Baljväxter: kikärtor, bönor och ärtor kombinerar protein och fiber.

    Det är också viktigt hur man äter:

    • Variera maten för att gynna många olika bakterier i tarmen.
    • Minska på starkt processad mat och tillsatt socker, som kan rubba balansen i tarmfloran.
    • Ät regelbundet under dagen för att tarmen ska arbeta jämnare och skicka stabila signaler till hjärnan.

    Små förändringar, som att lägga till en skål yoghurt med blåbär till frukosten eller att servera surkål som tillbehör till middagen, kan ge mätbara effekter på välbefinnandet.

    Ett paradigmskifte i synen på hälsa

    Forskarvärlden talar i dag alltmer om ”gut-brain axis” – tarm-hjärnaxeln – där tarmen inte längre ses som en passiv mottagare av hjärnans signaler, utan som en aktiv partner i kommunikationen. Det innebär att kost, tarmflora och matsmältning kan ha en direkt inverkan på exempelvis depression, oro och stressnivåer.

    Trisha Pasrichas arbete bidrar till en växande insikt: vill man förstå människans hälsa fullt ut, måste man förstå både den hjärna som sitter innanför skallbenet och den som verkar djupt nere i buken.

    Faktaruta

    • Titel: Två hjärnor i kroppen – hjärna och tarm
    • Datum: 2025-09-17
    • Viktiga fakta:
      • Tarmen har ett eget nervsystem med cirka 100 miljoner nervceller.
      • Kommunikation sker i båda riktningar mellan tarm och hjärna.
      • Forskning visar att kostval kan påverka psykiskt välbefinnande.
      • Fiberrik, varierad och fermenterad kost stärker tarmfloran.
      • Regelbundna måltider ger stabilare signaler till hjärnan.
    • Källa: Illustrerad Vetenskap, intervju med Trisha Pasricha samt sammanställning av forskning om tarm–hjärnkopplingen

  • Sömnforskare: Så undviker du att snarka – nya råd från experten

    Sömnforskare: Så undviker du att snarka – nya råd från experten

    Snarkning är ett problem som drabbar miljontals människor världen över – inte bara den som snarkar, utan även partnern som delar säng. Det kan störa sömnen, skapa konflikter i relationer och i värsta fall vara en signal om allvarliga hälsoproblem. Nu presenterar forskaren Daniel Vena, en av världens ledande experter på snarkning, ny forskning som ger konkreta råd om hur du kan minska eller helt undvika nattliga snarkattacker.

    Snarkning – mer än bara ett ljud

    De flesta ser snarkningar som ett störande ljudproblem, men forskningen visar att det också kan vara kopplat till hälsorisker. När svalget delvis täpps igen under sömnen uppstår vibrationer som orsakar snarkningar. Detta kan leda till syrebrist, högt blodtryck och i vissa fall utvecklas till sömnapné – ett tillstånd där andningen upphör upprepade gånger under natten.

    Daniel Vena betonar att snarkning inte ska bagatelliseras. “Vi vet idag att snarkningar kan påverka hjärta och kärl och på sikt öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det är därför viktigt att ta problemen på allvar, även om de i första hand upplevs som störande för omgivningen.”

    Riskfaktorerna bakom snarkning

    Enligt forskningen finns flera faktorer som ökar risken för snarkning:

    • Övervikt: Extra fett kring halsen gör luftvägarna trängre.
    • Alkoholkonsumtion: Alkohol slappnar av musklerna i svalget.
    • Rökning: Irriterar luftvägarna och gör dem svullna.
    • Sovställning: Att sova på rygg gör det lättare för tungan att falla bakåt och blockera luftvägen.
    • Ålder: Musklerna i hals och svalg blir svagare med tiden.

    Forskningens konkreta råd

    Daniel Vena och hans forskarteam har identifierat flera enkla och effektiva sätt att minska snarkningar:

    • Ändra sovställning: Att sova på sidan minskar trycket på luftvägarna. Ett tips är att använda en speciell kudde eller sy in en tennisboll i pyjamasens rygg för att undvika ryggläge.
    • Gå ner i vikt: Även en liten viktminskning kan ha stor effekt.
    • Minska alkoholen: Undvik att dricka alkohol två till tre timmar före läggdags.
    • Sluta röka: Förbättrar både andningsvägarna och sömnkvaliteten.
    • Träna svalget: Specifika övningar för tunga och hals kan stärka musklerna och minska risken för vibrationer.
    • Använd hjälpmedel: Bett-skenor och nässtrips kan i vissa fall göra stor skillnad.

    När bör man söka vård?

    Snarkning är vanligt och i många fall ofarligt. Men om snarkning kombineras med dagtrötthet, koncentrationssvårigheter eller om andningen upphör under sömnen bör man kontakta vården. Det kan vara tecken på sömnapné, en sjukdom som kräver behandling.

    Ett globalt problem

    Snarkning berör i dag uppemot en tredjedel av alla vuxna, enligt internationella studier. Problemet ökar med stigande ålder, och män drabbas oftare än kvinnor. Forskningen visar också att stress och dåliga sömnrutiner kan förvärra situationen.

    Daniel Vena avslutar: “Det handlar inte bara om en bättre natts sömn. Att ta snarkning på allvar kan förbättra livskvaliteten och förebygga långsiktiga hälsorisker.”

    Fakta: Snarkning

    • Orsak: Vibrationer i svalget när luftvägarna delvis blockeras.
    • Vanligt: Drabbar ungefär 30 % av vuxna.
    • Riskfaktorer: Övervikt, alkohol, rökning, sovställning, ålder.
    • Följdsjukdomar: Högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, sömnapné.
    • Förebyggande åtgärder: Ändra livsstil, ändra sovställning, hjälpmedel, medicinsk behandling vid behov.

  • Försvarsexpert: Därför har europeiska länderna inga alternativ till F-35

    Försvarsexpert: Därför har europeiska länderna inga alternativ till F-35

    När europeiska länder söker nästa generations stridsflyg står valet i praktiken redan gjort. USA:s F-35 Lightning II är det enda tillgängliga alternativet för länder som vill ha femte generationens teknologi – åtminstone under det närmaste decenniet.

    Enligt en dansk major, citerad i Ny Teknik, dröjer det minst tio till femton år innan europeiska flygplanstillverkare kan erbjuda ett jämförbart alternativ. Det innebär att europeiska länder, trots ambitioner att utveckla egna projekt, i nuläget är hänvisade till amerikanska leverantörer.

    Teknologiskt försprång

    F-35 är i dag det mest spridda femte generationens stridsflygplan och kombinerar smygteknik (stealth), avancerade sensorer och nätverksförmåga. Flygplanet är inte bara ett vapen i sig, utan fungerar också som en nod i ett större digitalt stridssystem.

    Europa arbetar visserligen på egna lösningar. Frankrike, Tyskland och Spanien driver projektet Future Combat Air System (FCAS), medan Storbritannien, Italien och Sverige samarbetar kring Tempest. Men båda dessa projekt befinner sig fortfarande på koncept- och utvecklingsstadiet, långt ifrån operativ användning.

    Strategiska konsekvenser

    Att vara beroende av USA för avancerade stridsflyg innebär både fördelar och risker för Europas försvar. På kort sikt ger F-35-länderna tillgång till världens mest avancerade luftförsvarskapacitet. På längre sikt kan det dock skapa en politisk och militär beroendeställning till Washington.

    För mindre länder som Danmark, Norge och Nederländerna är F-35 redan beställd och under införande. Sverige har valt en annan väg genom att utveckla och fortsätta använda JAS Gripen, som anses vara ett av de mest kostnadseffektiva fjärde generationens planen – men som saknar de fulla egenskaperna hos femte generationens teknologi.

    ”Is i magen” krävs

    Den danske majoren som intervjuats framhåller att europeiska länder bör ha ”is i magen”. På sikt kan europeiska projekt bli både teknologiskt avancerade och ge större strategiskt oberoende. Men för de kommande 10–15 åren är verkligheten enkel: F-35 är det enda alternativet.

    Fakta: F-35 Lightning II

    • Tillverkare: Lockheed Martin, USA
    • Första flygning: 2006
    • Roll: Multifunktionsstridsflygplan (luftstrid, markattack, spaning)
    • Generation: Femte
    • Kunder i Europa: Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Finland, Schweiz m.fl.
    • Europeiska alternativ: FCAS (Frankrike, Tyskland, Spanien – planerat 2040), Tempest (Storbritannien, Italien, Sverige – planerat 2035–2040)
  • Båtdemonstration mot dumpning i Kanholmsfjärden

    Båtdemonstration mot dumpning i Kanholmsfjärden

    Båtdemonstration mot dumpning i Kanholmsfjärden

    Planerna på att dumpa muddermassor i Kanholmsfjärden har väckt starka reaktioner bland både skärgårdsbor, miljöorganisationer och fritidsbåtsägare. Den 13 september samlas protesterna till havs i form av en stor båtdemonstration under parollen ”Rädda Kanholmsfjärden”.

    Kontrovers kring dumpningen

    Bakgrunden är Stockholms Hamnars planerade muddringsprojekt i Värtahamnen. De stora mängderna muddermassor, som innehåller både metaller och andra föroreningar, har enligt planerna delvis placerats i Kanholmsfjärden.
    Detta har väckt oro över hur ekosystemet i ett av Stockholms skärgårds mest välbesökta vatten ska påverkas.

    Miljöorganisationer menar att förorenade sediment kan spridas vidare och skada både djurliv och vattenkvalitet. Fritidsbåtsägare och boende i området pekar också på de sociala värdena – Kanholmsfjärden är ett av skärgårdens mest populära segel- och motorbåtsområden.

    Demonstration till havs

    För att sätta press på beslutsfattarna arrangerar nätverket ”Rädda Kanholmsfjärden” en båtdemonstration. Syftet är att visa brett motstånd mot planerna och samtidigt lyfta frågan till allmänhetens medvetande.

    Initiativtagaren Inga-Britt Rosencrantz från Skärgårdens Intresseförening uppger att man hoppas på stor uppslutning:
    – Vi vill visa att det inte bara är en liten grupp engagerade, utan att det finns ett massivt stöd för att stoppa dumpningen.

    Deltagarna uppmanas samlas i Kanholmsfjärden under eftermiddagen den 13 september. Arrangörerna betonar att protesten ska vara fredlig och tydligt markera opinionen mot dumpningsplanerna.

    Reaktion från myndigheter

    Havs- och vattenmyndigheten har tidigare gett tillstånd till dumpningen, men efter de många protesterna har projektet pausats. Ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen som väntas ge besked om framtiden för massorna.

    Enligt kritikerna finns andra alternativ. Bland annat lyfts möjligheten att deponera massorna på land eller använda dem i byggprojekt.
    – Det är orimligt att använda skärgårdens vatten som avstjälpningsplats. Vi måste tänka långsiktigt, säger Andreas Österberg från Skärgårdens Miljönätverk.

    Osäker framtid

    Frågan om dumpning i Kanholmsfjärden är långt ifrån avgjord. Myndigheter och domstolar ska ta ställning till hur muddermassorna kan hanteras, medan opinionen växer bland allmänheten.

    Demonstrationen ses av många som en chans att sätta ned foten innan beslut fattas. För boende, fritidsbåtsägare och miljöengagerade har Kanholmsfjärden blivit en symbolfråga för hur skärgården ska förvaltas – som en resurs att skydda, inte som en plats att offra.

    Fakta: Dumpning i Kanholmsfjärden

    • Bakgrund: Muddringsarbeten i Värtahamnen genererar stora mängder förorenade massor.
    • Plan: Delar av massorna har föreslagits dumpas i Kanholmsfjärden.
    • Kritik: Risk för spridning av gifter och skador på skärgårdens ekosystem.
    • Protester: Miljöorganisationer, skärgårdsbor och båtägare motsätter sig planerna.
    • Aktuellt läge: Projektet är pausat i väntan på beslut från Mark- och miljööverdomstolen.
    • Demonstration: Den 13 september arrangeras en båtdemonstration under parollen ”Rädda Kanholmsfjärden”.

  • Ukrainas nya taktik: små attacker över hela fronten – pressar Ryssland på flera håll

    Ukrainas nya taktik: små attacker över hela fronten – pressar Ryssland på flera håll

    Ukraina trappar upp trycket mot de ryska styrkorna genom en rad småskaliga men effektiva motattacker längs hela frontlinjen. Från Sumy i norr ner till Zaporizjzja i söder rapporteras om operationer som påminner om klassiska partisanangrepp. Den ukrainska ledningen vill ännu inte säga om detta är upptakten till en större offensiv, eller om målet är att gradvis nöta ner den ryska närvaron i begränsade områden.

    Förändrad doktrin ger resultat

    Enligt den senaste lägesrapporten har Rysslands framryckningar väster om Tolstoi helt slagits tillbaka. Där har den nya ukrainska doktrinen återigen visat sig framgångsrik. I stället för att hålla fast vid traditionella försvarsställningar utnyttjar de ukrainska styrkorna rörlighet, överraskningsmoment och riktade motattacker för att återta terräng.

    Krim under hård press

    Ukraina riktar också ökade resurser mot Krimhalvön. Tidigare har luftvärns- och radarinstallationer slagits ut, nu ligger fokus på ryska helikoptrar. Dessa är centrala för logistiken till fronten och angreppen syftar till att försvåra ryska transporter av både soldater och materiel.

    Ekonomiska sår i energisektorn

    Samtidigt pågår en systematisk försvagning av Rysslands olje- och gassektor. De ukrainska attackerna mot raffinaderier och rörledningar är särskilt kännbara eftersom reparationerna kräver specialtillverkade stålrör. Priset på dessa kan uppgå till 2 000 dollar per meter. Den största producenten, TMK, gick redan 2024 back med 35 miljoner dollar och brottas med brist på nödvändigt stål. Även leverantören Metsjel redovisade samma år ett minusresultat på 440 miljoner dollar. När betalningar uteblir och produktionen haltar står Ryssland utan de komponenter som krävs för att återställa skadorna.

    Stöd till drönaroperationer

    På den ukrainska sidan pågår parallellt en intensiv insamling för att förse drönarpiloterna med utrustning. Laptops för att ersätta förstörda enheter har redan levererats, och under veckan väntas även nya videokameror och radiokontroller komma fram.

    Ny rysk bombtaktik mot Kyiv

    Under det senaste dygnet har ryska bombningar mot huvudstaden Kyiv förändrat karaktär. Tidigare har anfallen skett i stora vågor, men nu skickas robotar och drönare i mindre mängder under hela dygnet. Följden blir nästan oavbrutna flyglarm, vilket får stora konsekvenser för vardagen i staden. Under alarmen slås GPS-systemen av, vilket ledde till massiva trafikstockningar. Broarna över Dniprofloden var sent på kvällen fortsatt blockerade av kilometerlånga köer, ytterligare förvärrade av pågående reparationer på två körfält.

    Fakta: Ukrainas nya taktik

    • Motattacker: Små, rörliga enheter angriper på flera platser samtidigt.
    • Frontläge: Ryska framryckningar väster om Tolstoi har stoppats.
    • Krim: Luftvärn och radar slås ut, nu även helikopterbaser.
    • Energisektorn: Reparationer försvåras av brist på specialstål och ekonomiska problem hos ryska producenter.
    • Bombningar av Kyiv: Ryssland övergått till kontinuerliga attacker som orsakar långvariga störningar.
  • Gamla båtar blir råvara för framtiden – Fiberloop återvinner komposit i industriell skala

    Gamla båtar blir råvara för framtiden – Fiberloop återvinner komposit i industriell skala

    Gamla båtar blir råvara för framtiden – Fiberloop återvinner komposit i industriell skala

    Gamla fritidsbåtar och andra produkter av glasfiber har länge varit ett problem för återvinningen. Materialet är starkt, hållbart och motståndskraftigt mot väder och vind – men just dessa egenskaper gör att det är svårt att ta hand om när produkterna tjänat ut. Nu har Göteborgsföretaget Fiberloop utvecklat en teknik som kan förändra bilden.

    Med hjälp av en ny pyrolysmetod återvinns glas- och kolfibrer från gamla kompositmaterial. Processen, som redan tagits i drift i Schweiz, gör det möjligt att mata in upp till 500 kilo material åt gången. Resultatet blir rena fibrer som kan användas på nytt i industrin.

    Ett växande avfallsproblem

    Enligt branschbedömningar finns tiotusentals uttjänta fritidsbåtar bara i Sverige. Lägger man till vindkraftsblad, byggmaterial och annan komposit stiger mängderna dramatiskt. Traditionellt har alternativen varit förbränning eller deponi, något som både är kostsamt och belastande för miljön.

    Att kunna återvinna fibrerna och använda dem igen öppnar helt nya möjligheter. Glasfiber är en värdefull resurs som kan ersätta jungfruliga råvaror i nya produkter.

    Pyrolys – en skonsammare metod

    Tekniken Fiberloop använder bygger på pyrolys, en process där materialet upphettas i syrefri miljö. Bindemedlen som håller samman fibrerna bryts ned, medan glas- och kolfibrerna bevaras intakta. Enligt företaget är metoden mer skonsam än tidigare försök, där fibrerna ofta skadats och förlorat sina mekaniska egenskaper.

    ”Vi kan ta ut fibrerna i nästan ursprungligt skick. Det gör att de kan återanvändas i avancerade industriella tillämpningar, inte bara som fyllnadsmaterial,” säger företaget i en kommentar.

    Första installationen i Schweiz

    Den första kommersiella anläggningen är nu i drift i Schweiz. Där testas systemet i samarbete med lokala aktörer för att hantera uttjänta båtar och andra kompositprodukter. Kapaciteten på 500 kilo per batch gör att anläggningen kan bearbeta stora mängder på kort tid.

    Intresset växer också i andra länder. Vindkraftsbranschen, som står inför stora mängder utrangerade rotorblad de kommande åren, är en av de sektorer som följer utvecklingen noggrant.

    En möjlig cirkulär vändpunkt

    Om tekniken slår igenom i större skala kan den bli ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi. I stället för att se uttjänta båtar som ett problem kan de bli en råvara för framtida produkter.

    ”Det här är ett exempel på hur svensk teknik kan bidra till att lösa ett globalt miljöproblem. Potentialen är enorm, både ekonomiskt och ekologiskt,” säger en branschanalytiker.

    Fakta: Fiberloop och kompositåtervinning

    • Företag: Fiberloop, baserat i Göteborg.
    • Teknik: Pyrolys i syrefri miljö, som bryter ned bindemedel och bevarar fibrerna.
    • Kapacitet: Upp till 500 kg material per batch.
    • Första installation: Schweiz, i drift 2025.
    • Bakgrund: Stora mängder uttjänta fritidsbåtar, vindkraftsblad och byggkompositer utgör växande avfallsproblem.
    • Mål: Återvinna glas- och kolfibrer i nära ursprungligt skick för återanvändning i industrin.
  • Misstänkt rysk GPS-attack slog ut von der Leyens flygplan

    Misstänkt rysk GPS-attack slog ut von der Leyens flygplan

    Ett flygplan med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ombord drabbades nyligen av omfattande navigeringsproblem vid inflygning till en bulgarisk flygplats. Enligt uppgifter till Financial Times misstänks orsaken vara en riktad rysk GPS-störning – en metod som allt oftare används i regionen för att sabotera civil och militär luftfart.

    Navigationssystem slogs ut

    Incidenten inträffade den 1 september, när von der Leyens plan närmade sig en bulgarisk flygplats. Flygplanets GPS-baserade navigationssystem förlorade plötsligt kontakten med satelliterna och slutade fungera. Piloten tvingades cirkla i luften i över en timme innan landningen kunde genomföras manuellt, med hjälp av papperskartor och traditionella instrument.

    Även om flygplanet aldrig var i omedelbar fara, väcker händelsen oro för säkerheten kring högt uppsatta politiker i EU, särskilt i ljuset av den ökade användningen av elektronisk krigföring från rysk sida.

    Elektronisk krigföring som strategiskt vapen

    GPS-störning, eller ”spoofing”, är en metod där radiosignaler manipuleras för att försvåra eller omöjliggöra satellitbaserad navigering. Tekniken används i allt större utsträckning av Ryssland i Svarta havet, Östersjöområdet och längs östra flankens luftrum.

    Militära bedömare menar att Ryssland vill visa sin förmåga att påverka både militär och civil infrastruktur i regionen. Syftet är att signalera styrka, men också att skapa osäkerhet kring EU:s och Natos kapacitet att skydda sina ledare och medborgare.

    Symboliskt laddad händelse

    Att just Ursula von der Leyens plan drabbades gör incidenten särskilt känslig. Von der Leyen har varit en av de mest tongivande EU-ledarna i stödet till Ukraina och i pressen på Moskva genom sanktioner. Händelsen kan därför tolkas som ett försök att skicka en politisk signal till Bryssel.

    En diplomatkälla beskriver incidenten som ”ett test av EU:s uthållighet” och påpekar att Ryssland länge kombinerat konventionella militära medel med cyber- och informationsoperationer för att destabilisera sina motståndare.

    Bulgarien förstärker säkerheten

    Bulgariens myndigheter har bekräftat att incidenten inträffade och att en utredning pågår. Landet samarbetar nu med både EU och Nato för att kartlägga omfattningen av GPS-störningar i sitt luftrum.

    En talesperson för det bulgariska transportministeriet säger att ”vi ser allvarligt på händelsen och vidtar åtgärder för att förstärka redundansen i navigationssystemen”.

    EU:s svar

    Från Bryssel har EU-kommissionen ännu inte bekräftat detaljerna kring händelsen, men flera källor uppger att säkerheten för unionens toppföreträdare kommer att ses över. Frågan väntas också lyftas på nästa möte med EU:s försvars- och utrikesministrar.

    Experter varnar samtidigt för att GPS-störningar kan komma att bli en ”ny normalitet” i Europas luftrum, särskilt i närheten av konflikthärdar och strategiska transportleder.

    En växande säkerhetsutmaning

    Den misstänkta attacken mot von der Leyens plan är inte ett isolerat fall. Under det senaste året har både kommersiella flygbolag och militära enheter rapporterat om liknande incidenter i östra Medelhavet och Svarta havet.

    Att ett plan med EU:s högsta ledning tvingats förlita sig på kartor och analog navigering understryker hur sårbart Europas flygsystem kan vara inför elektroniska angrepp.

    Frågan är nu hur EU och Nato ska svara på denna typ av hot – och om händelsen markerar början på en mer systematisk rysk strategi mot europeiska mål.

  • Stillastående front – men doktrinerna förändras i Ukraina

    Stillastående front – men doktrinerna förändras i Ukraina

    1 september 2025
    Frontlinjerna i Ukraina rör sig knappt, men bakom kulisserna förändras taktiken på båda sidor. Nya doktriner har vuxit fram, och de ger en annan bild än den som ofta syns i västliga rapporter.

    Ukraina: små enheter och sabotage

    Ukraina har till stor del övergett de klassiska skyttegravarna, som blivit lätta mål för ryska glidbomber. I stället används små, kamouflerade ”digouts” med tre till fyra soldater. Dessa fungerar främst som observationsposter och samordnas med drönarspaning.

    När ryska grupper rör sig genom linjerna följs de av drönare till sina gömställen, där de slås ut när de samlats i större antal. Parallellt verkar särskilda motinfiltrationsgrupper som tar sig in bakom ryska linjer, slår mot kommandocentraler eller drönarnästen och förbereder för större motanfall. Taktiken påminner om de finska sissiplutonerna under andra världskriget.

    Ryssland: små infiltrationer och drönarenheter

    Även Ryssland har förändrat sin taktik. De tidigare massiva infanterianfallen har ersatts av små grupper som smyger in nattetid och väntar på förstärkningar innan de går till anfall.

    En ny komponent är de så kallade ”Rubikon-enheterna” – koncentrerade drönarförband som ska täcka hela stridsområdet. Men hittills har dessa ofta satts in för sent, vilket gjort att infanteriet inte kunnat hålla terrängen. Detta blev tydligt vid striderna i Dobropillia, där ryska smågrupper initialt pressade ukrainska förband men till slut slogs tillbaka. Liknande mönster har synts vid Kupjansk och andra frontavsnitt.

    Bedömningen av Pokrovsk

    Uppgifter om en rysk offensiv mot Pokrovsk med 100 000 man möts av skepsis. Utan tillräckligt pansar, logistik och fungerande drönarstöd riskerar en sådan offensiv att slås ut långt innan staden nås.

    Slutsats

    Den ukrainska doktrinen bygger nu på tre grundpelare: spridda småenheter, drönarspaning och sabotage mot ryska underhållsvägar. Ryssland försöker svara med små infiltrationer och koncentrerade drönarförband, men resultaten är blandade.