Kuraterat – utvalda nyheter

Category: Vetenskap

  • Medelhavsdiet kan skydda tandköttet – men kostnaden blir ett hinder

    Medelhavsdiet kan skydda tandköttet – men kostnaden blir ett hinder

    De patienter som åt mer frukt, grönsaker, baljväxter, fisk och olivolja samt mindre rött kött och processade livsmedel hade färre tecken på allvarlig parodontit och lägre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet, som CRP och IL-6. Tvärtom sågs högre grad av tandköttsinflammation bland dem som åt mycket rött kött och följde dieten sämre.

    Forskarna betonar dock att studien är tvärsnittsmässig. Det innebär att den visar samband men inte säkert bevisar orsak och verkan. För att slå fast att kosten faktiskt kan bromsa eller förhindra sjukdomsutveckling krävs långsiktiga interventionsstudier.

    Socioekonomiska hinder

    Även om resultaten väcker hopp finns det praktiska hinder. Medelhavsdieten är ofta dyrare än en mer traditionell kost. I Spanien har forskare beräknat att en strikt medelhavsdiet kan kosta upp till 20–30 procent mer än en enklare vardagskost. Svenska uppskattningar visar på liknande skillnader: för en vuxen i Stockholm kan veckokostnaden öka med 250–400 kronor jämfört med en billigare vardagsmeny.

    För en fyrbarnsfamilj kan skillnaden bli flera tusen kronor i månaden. Kostnaderna drivs upp av fisk, nötter, färska frukter och grönsaker – varor som i Sverige ofta är importerade och därmed extra dyra, särskilt vintertid.

    Utöver priset finns tillgänglighetsfrågan. I glesbygd eller i butiker med begränsat sortiment kan det vara svårt att regelbundet hitta färska grönsaker och fisk. Även utbildningsnivå och matlagningskunskap påverkar: den som inte är van att laga medelhavsmat kan uppleva det som tidskrävande eller komplicerat.

    Forskningens nästa steg

    Luigi Nibali och hans kollegor vill se fler långsiktiga studier för att pröva om förändrad kost kan fungera som en del av behandlingen mot parodontit. Om resultaten bekräftas kan tandvården på sikt få nya verktyg – inte bara tandborste och tandtråd, utan också kostråd anpassade till patientens förutsättningar.

    Att lyfta socioekonomiska skillnader blir samtidigt centralt. För att fler ska kunna dra nytta av en diet som gynnar både munhälsa och allmänhälsa krävs politiska beslut och folkhälsoinsatser som gör det enklare och billigare att välja rätt mat.

    Faktaruta

    Studien: King’s College London, 195 patienter
    Metod: Kostformulär, munundersökning, blodprov
    Resultat: Bättre följsamhet till medelhavsdiet → mindre parodontit och lägre inflammationsnivåer
    Begränsning: Tvärsnittsstudie – visar samband men inte orsak
    Kostnad: Medelhavsdiet i Stockholm kan kosta 20–30 % mer än vardagskost (≈ 250–400 kr/vecka extra per vuxen)
    Hinder: Högre matpriser, säsongsvariation, bristande tillgång i vissa områden, socioekonomiska skillnader

  • Forskare följde 7 000 par – avslöjar avgörande detalj för långvariga relationer

    Forskare följde 7 000 par – avslöjar avgörande detalj för långvariga relationer

    En gemensam nämnare

    Kärlek och relationer är komplexa och påverkas av en rad faktorer – från vardagliga vanor till stora livsförändringar. Forskarna analyserade mängder av data, där deltagarna fick fylla i frågeformulär om sina liv, sina vanor och dynamiken i sina relationer.

    När materialet granskades i detalj stod en tydlig slutsats fram: det fanns en särskild tendens som återkom hos de par som inte lyckades hålla ihop på ett lyckligt sätt.

    Denna vana – som i början kan verka obetydlig – visade sig ha en förödande effekt på känslan av lycka i relationen.

    Tendensen som förstör lyckan

    Forskargruppen pekar på att negativa mönster, där små irritationer eller upprepade klagomål tillåts ta över vardagen, spelar en central roll. När missnöje blir ett återkommande inslag riskerar det att undergräva känslan av samhörighet och respekt mellan parterna.

    Det handlar inte om att konflikter i sig är farliga – tvärtom kan konstruktiva meningsskiljaktigheter stärka en relation. Men när vanan blir att ständigt fokusera på brister snarare än styrkor skapas en negativ spiral som på sikt gör relationen sårbar.

    Betydelsen av vardagliga val

    Forskarna menar att studien understryker hur viktigt det är att vara medveten om sina vardagliga val i relationen. Det är lätt att fastna i mönster där man tar varandra för givna eller riktar uppmärksamheten mot det som inte fungerar.

    I kontrast till detta fann forskarna att par som aktivt betonade uppskattning, stöd och gemensam glädje ofta rapporterade högre nivåer av lycka och en större vilja att fortsätta satsa på relationen.

    En pusselbit i en större bild

    Även om en enda detalj inte kan förklara hela komplexiteten i mänskliga relationer, är forskarnas slutsats tydlig: de små mönstren spelar roll. I praktiken kan detta innebära att framtida rådgivning kring relationer i högre grad kommer att fokusera på att hjälpa par att identifiera och bryta negativa vanor i vardagen.

    – Kärlek kräver arbete från båda parter. Men när missnöje tillåts ta över blir det svårare att hålla fast vid den känsla som en gång förde människor samman, konstaterar Haeyoung Gideon Park.

    Fakta: Studien om relationer

    • Forskningsledare: Haeyoung Gideon Park, University of Toronto
    • Antal deltagande par: ca 7 000
    • Studieperiod: 13 år
    • Metod: Återkommande frågeformulär om livsförändringar, vanor och relationernas dynamik
    • Slutsats: En viss negativ vana – att låta missnöje prägla relationen – har stor betydelse för om relationen blir långvarig och lycklig.
  • Två hjärnor styr vår hälsa – ny forskning lyfter tarmarnas roll

    Två hjärnor styr vår hälsa – ny forskning lyfter tarmarnas roll

    Våra kroppar bär på mer än bara en hjärna. Det menar Trisha Pasricha, mag-tarmläkare och forskare vid Harvarduniversitetet, som under mer än tio år har ägnat sin forskning åt att kartlägga samspelet mellan tarm och hjärna.

    Traditionellt har hjärnan setts som kroppens självklara kommandocentral, styrande över såväl muskler som våra känslor och vårt välbefinnande. Men den bilden är på väg att förändras. Forskning visar att kommunikationen inte bara går från hjärnan till tarmen, utan i hög grad också åt motsatt håll.

    Tarmarnas egen ”hjärna”

    I tarmen finns det enteriska nervsystemet, ibland kallat kroppens ”andra hjärna”. Det består av omkring 100 miljoner nervceller som arbetar självständigt men samtidigt i nära kontakt med hjärnan via bland annat vagusnerven. Det här nätverket kan påverka vår känslomässiga balans, vårt humör och till och med vår förmåga att hantera stress.

    Enligt Trisha Pasricha kan det mentala välbefinnandet förbättras genom att medvetet välja vad vi äter. ”Det är inte bara hjärnan som talar till tarmen – tarmen pratar tillbaka, och den rösten är starkare än många tidigare trott”, förklarar hon.

    Vad och hur man bör äta

    Forskningen kring tarm–hjärnaxeln pekar på att kosten är en avgörande faktor för både kroppslig och psykisk hälsa. Det handlar inte om strikta dieter, utan snarare om dagliga, hållbara val:

    • Fiberrika livsmedel: fullkornsprodukter, bönor, linser, frön och nötter stärker tarmfloran.
    • Fermenterade produkter: yoghurt med levande kultur, kefir, surkål och kimchi tillför probiotika.
    • Grönsaker och frukt i variation: särskilt polyfenolrika livsmedel som blåbär, broccoli och spenat fungerar som bränsle för de goda bakterierna.
    • Fet fisk: lax, makrill och sill bidrar med omega-3 som är viktig för hjärnan.
    • Baljväxter: kikärtor, bönor och ärtor kombinerar protein och fiber.

    Det är också viktigt hur man äter:

    • Variera maten för att gynna många olika bakterier i tarmen.
    • Minska på starkt processad mat och tillsatt socker, som kan rubba balansen i tarmfloran.
    • Ät regelbundet under dagen för att tarmen ska arbeta jämnare och skicka stabila signaler till hjärnan.

    Små förändringar, som att lägga till en skål yoghurt med blåbär till frukosten eller att servera surkål som tillbehör till middagen, kan ge mätbara effekter på välbefinnandet.

    Ett paradigmskifte i synen på hälsa

    Forskarvärlden talar i dag alltmer om ”gut-brain axis” – tarm-hjärnaxeln – där tarmen inte längre ses som en passiv mottagare av hjärnans signaler, utan som en aktiv partner i kommunikationen. Det innebär att kost, tarmflora och matsmältning kan ha en direkt inverkan på exempelvis depression, oro och stressnivåer.

    Trisha Pasrichas arbete bidrar till en växande insikt: vill man förstå människans hälsa fullt ut, måste man förstå både den hjärna som sitter innanför skallbenet och den som verkar djupt nere i buken.

    Faktaruta

    • Titel: Två hjärnor i kroppen – hjärna och tarm
    • Datum: 2025-09-17
    • Viktiga fakta:
      • Tarmen har ett eget nervsystem med cirka 100 miljoner nervceller.
      • Kommunikation sker i båda riktningar mellan tarm och hjärna.
      • Forskning visar att kostval kan påverka psykiskt välbefinnande.
      • Fiberrik, varierad och fermenterad kost stärker tarmfloran.
      • Regelbundna måltider ger stabilare signaler till hjärnan.
    • Källa: Illustrerad Vetenskap, intervju med Trisha Pasricha samt sammanställning av forskning om tarm–hjärnkopplingen

  • Gamla båtar blir råvara för framtiden – Fiberloop återvinner komposit i industriell skala

    Gamla båtar blir råvara för framtiden – Fiberloop återvinner komposit i industriell skala

    Gamla båtar blir råvara för framtiden – Fiberloop återvinner komposit i industriell skala

    Gamla fritidsbåtar och andra produkter av glasfiber har länge varit ett problem för återvinningen. Materialet är starkt, hållbart och motståndskraftigt mot väder och vind – men just dessa egenskaper gör att det är svårt att ta hand om när produkterna tjänat ut. Nu har Göteborgsföretaget Fiberloop utvecklat en teknik som kan förändra bilden.

    Med hjälp av en ny pyrolysmetod återvinns glas- och kolfibrer från gamla kompositmaterial. Processen, som redan tagits i drift i Schweiz, gör det möjligt att mata in upp till 500 kilo material åt gången. Resultatet blir rena fibrer som kan användas på nytt i industrin.

    Ett växande avfallsproblem

    Enligt branschbedömningar finns tiotusentals uttjänta fritidsbåtar bara i Sverige. Lägger man till vindkraftsblad, byggmaterial och annan komposit stiger mängderna dramatiskt. Traditionellt har alternativen varit förbränning eller deponi, något som både är kostsamt och belastande för miljön.

    Att kunna återvinna fibrerna och använda dem igen öppnar helt nya möjligheter. Glasfiber är en värdefull resurs som kan ersätta jungfruliga råvaror i nya produkter.

    Pyrolys – en skonsammare metod

    Tekniken Fiberloop använder bygger på pyrolys, en process där materialet upphettas i syrefri miljö. Bindemedlen som håller samman fibrerna bryts ned, medan glas- och kolfibrerna bevaras intakta. Enligt företaget är metoden mer skonsam än tidigare försök, där fibrerna ofta skadats och förlorat sina mekaniska egenskaper.

    ”Vi kan ta ut fibrerna i nästan ursprungligt skick. Det gör att de kan återanvändas i avancerade industriella tillämpningar, inte bara som fyllnadsmaterial,” säger företaget i en kommentar.

    Första installationen i Schweiz

    Den första kommersiella anläggningen är nu i drift i Schweiz. Där testas systemet i samarbete med lokala aktörer för att hantera uttjänta båtar och andra kompositprodukter. Kapaciteten på 500 kilo per batch gör att anläggningen kan bearbeta stora mängder på kort tid.

    Intresset växer också i andra länder. Vindkraftsbranschen, som står inför stora mängder utrangerade rotorblad de kommande åren, är en av de sektorer som följer utvecklingen noggrant.

    En möjlig cirkulär vändpunkt

    Om tekniken slår igenom i större skala kan den bli ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi. I stället för att se uttjänta båtar som ett problem kan de bli en råvara för framtida produkter.

    ”Det här är ett exempel på hur svensk teknik kan bidra till att lösa ett globalt miljöproblem. Potentialen är enorm, både ekonomiskt och ekologiskt,” säger en branschanalytiker.

    Fakta: Fiberloop och kompositåtervinning

    • Företag: Fiberloop, baserat i Göteborg.
    • Teknik: Pyrolys i syrefri miljö, som bryter ned bindemedel och bevarar fibrerna.
    • Kapacitet: Upp till 500 kg material per batch.
    • Första installation: Schweiz, i drift 2025.
    • Bakgrund: Stora mängder uttjänta fritidsbåtar, vindkraftsblad och byggkompositer utgör växande avfallsproblem.
    • Mål: Återvinna glas- och kolfibrer i nära ursprungligt skick för återanvändning i industrin.
  • Så kan du bli lyckligare – vetenskapen bakom receptet på välmående

    Så kan du bli lyckligare – vetenskapen bakom receptet på välmående

    Lycka kan tyckas vara något flyktigt, en känsla som kommer och går utan större logik. Men enligt den brittiske psykologen och filosofen Bruce Hood vid University of Bristol finns det en vetenskaplig grund som förklarar varför vissa upplever ett lyckligare liv än andra. Och hans slutsats är tydlig: lycka är ingen mystisk gåva, utan ett resultat av hur vi använder vår hjärna – och hur vi väljer att leva våra liv.

    Lycka är elektrisk aktivitet i hjärnan
    Hood beskriver lycka som ett mönster av elektrisk aktivitet i hjärnan. Det är alltså inte en diffus känsla som svävar fritt, utan en konkret neurobiologisk process. Med rätt kunskap kan vi alla påverka hur ofta och hur intensivt dessa lyckomönster uppstår.

    Detta bygger på en rad studier där forskare kartlagt hjärnans belöningssystem. Genom att stimulera dessa områden – inte med konstgjorda medel som droger, utan genom beteenden och vanor – kan människor skapa bestående förändringar i sitt välbefinnande.

    Kurs i lycka – med mätbara resultat
    Bruce Hood har under flera år undervisat studenter i en kurs som helt enkelt kallas ”Science of Happiness”. Kursen har blivit en av de mest populära vid universitetet i Bristol. Studenterna får inte bara teorier, utan också praktiska övningar: tacksamhetsdagböcker, sociala aktiviteter, meditation och reflektion kring livsstil.

    Resultaten har varit slående. Uppföljningar visar att många av deltagarna upplever ett mer långvarigt välmående även långt efter kursens slut. Det tyder på att träning i lycka faktiskt kan ge samma typ av effekt som fysisk träning ger kroppen – med andra ord: uthålliga förändringar.

    Vad är nyckeln till ett lyckligare liv?

    När Hood sammanfattar sina råd lyfter han fram några centrala punkter:
    Relationer väger tyngst. Nära kontakter med familj, vänner och kollegor har större betydelse än materiella framgångar.

    Ge mer än du tar. Att hjälpa andra, engagera sig i gemenskap och bidra till något större än sig själv stärker känslan av mening.

    Tacksamhet och närvaro. Att regelbundet reflektera över det man uppskattar i vardagen och att vara mer närvarande i stunden har mätbara effekter på lyckonivån.

    Mindre fokus på konsumtion. Pengar kan ge trygghet, men efter en viss nivå ökar inte lyckan av mer inkomst. Det viktiga är hur vi använder våra resurser.
    Vetenskap istället för floskler.

    Lyckoindustrin är fylld av självhjälpsböcker och snabba tips, men Hood vill skilja vetenskap från spekulation. Hans forskning bygger på data, långsiktiga studier och mätbara resultat. Han menar att lycka inte ska betraktas som en gåtfull känsla utan som ett fenomen som går att förstå, påverka och stärka.

    – Alla kan uppleva mer lycka, men det kräver insikt om vad som faktiskt fungerar. Det handlar inte om magiska lösningar, utan om vanor och prioriteringar, säger Bruce Hood.
    Lyckans framtid

    Frågan som återstår är om dessa insikter kan skalas upp till hela samhällen. Kan arbetsplatser, skolor och politiska system organiseras på ett sätt som gör människor lyckligare i stort? Om forskningen fortsätter att ge samma resultat är det inte osannolikt att vi framöver ser fler initiativ där ”lyckotraining” blir en lika självklar del av livet som motion och kosthållning.
    Lyckan sitter alltså inte bara i ögonblickets känslor, utan i vår hjärnas mönster – och i våra handlingar.

    Receptet på lycka finns redan, men det är upp till var och en att börja använda det.

    Hoods fyra viktigaste tips för lycka

    Satsa på relationer – bygg nära band till familj och vänner.

    Hjälp andra – bidra till något större än dig själv.

    Öva tacksamhet – skriv ner det du uppskattar i vardagen.

    Var närvarande – minska distraktioner och lev mer i stunden.