Author: Måns Åman

  • Misstänkt rysk GPS-attack slog ut von der Leyens flygplan

    Misstänkt rysk GPS-attack slog ut von der Leyens flygplan

    Ett flygplan med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ombord drabbades nyligen av omfattande navigeringsproblem vid inflygning till en bulgarisk flygplats. Enligt uppgifter till Financial Times misstänks orsaken vara en riktad rysk GPS-störning – en metod som allt oftare används i regionen för att sabotera civil och militär luftfart.

    Navigationssystem slogs ut

    Incidenten inträffade den 1 september, när von der Leyens plan närmade sig en bulgarisk flygplats. Flygplanets GPS-baserade navigationssystem förlorade plötsligt kontakten med satelliterna och slutade fungera. Piloten tvingades cirkla i luften i över en timme innan landningen kunde genomföras manuellt, med hjälp av papperskartor och traditionella instrument.

    Även om flygplanet aldrig var i omedelbar fara, väcker händelsen oro för säkerheten kring högt uppsatta politiker i EU, särskilt i ljuset av den ökade användningen av elektronisk krigföring från rysk sida.

    Elektronisk krigföring som strategiskt vapen

    GPS-störning, eller ”spoofing”, är en metod där radiosignaler manipuleras för att försvåra eller omöjliggöra satellitbaserad navigering. Tekniken används i allt större utsträckning av Ryssland i Svarta havet, Östersjöområdet och längs östra flankens luftrum.

    Militära bedömare menar att Ryssland vill visa sin förmåga att påverka både militär och civil infrastruktur i regionen. Syftet är att signalera styrka, men också att skapa osäkerhet kring EU:s och Natos kapacitet att skydda sina ledare och medborgare.

    Symboliskt laddad händelse

    Att just Ursula von der Leyens plan drabbades gör incidenten särskilt känslig. Von der Leyen har varit en av de mest tongivande EU-ledarna i stödet till Ukraina och i pressen på Moskva genom sanktioner. Händelsen kan därför tolkas som ett försök att skicka en politisk signal till Bryssel.

    En diplomatkälla beskriver incidenten som ”ett test av EU:s uthållighet” och påpekar att Ryssland länge kombinerat konventionella militära medel med cyber- och informationsoperationer för att destabilisera sina motståndare.

    Bulgarien förstärker säkerheten

    Bulgariens myndigheter har bekräftat att incidenten inträffade och att en utredning pågår. Landet samarbetar nu med både EU och Nato för att kartlägga omfattningen av GPS-störningar i sitt luftrum.

    En talesperson för det bulgariska transportministeriet säger att ”vi ser allvarligt på händelsen och vidtar åtgärder för att förstärka redundansen i navigationssystemen”.

    EU:s svar

    Från Bryssel har EU-kommissionen ännu inte bekräftat detaljerna kring händelsen, men flera källor uppger att säkerheten för unionens toppföreträdare kommer att ses över. Frågan väntas också lyftas på nästa möte med EU:s försvars- och utrikesministrar.

    Experter varnar samtidigt för att GPS-störningar kan komma att bli en ”ny normalitet” i Europas luftrum, särskilt i närheten av konflikthärdar och strategiska transportleder.

    En växande säkerhetsutmaning

    Den misstänkta attacken mot von der Leyens plan är inte ett isolerat fall. Under det senaste året har både kommersiella flygbolag och militära enheter rapporterat om liknande incidenter i östra Medelhavet och Svarta havet.

    Att ett plan med EU:s högsta ledning tvingats förlita sig på kartor och analog navigering understryker hur sårbart Europas flygsystem kan vara inför elektroniska angrepp.

    Frågan är nu hur EU och Nato ska svara på denna typ av hot – och om händelsen markerar början på en mer systematisk rysk strategi mot europeiska mål.

  • Stillastående front – men doktrinerna förändras i Ukraina

    Stillastående front – men doktrinerna förändras i Ukraina


    1 september 2025
    Frontlinjerna i Ukraina rör sig knappt, men bakom kulisserna förändras taktiken på båda sidor. Nya doktriner har vuxit fram, och de ger en annan bild än den som ofta syns i västliga rapporter.

    Ukraina: små enheter och sabotage

    Ukraina har till stor del övergett de klassiska skyttegravarna, som blivit lätta mål för ryska glidbomber. I stället används små, kamouflerade ”digouts” med tre till fyra soldater. Dessa fungerar främst som observationsposter och samordnas med drönarspaning.

    När ryska grupper rör sig genom linjerna följs de av drönare till sina gömställen, där de slås ut när de samlats i större antal. Parallellt verkar särskilda motinfiltrationsgrupper som tar sig in bakom ryska linjer, slår mot kommandocentraler eller drönarnästen och förbereder för större motanfall. Taktiken påminner om de finska sissiplutonerna under andra världskriget.

    Ryssland: små infiltrationer och drönarenheter

    Även Ryssland har förändrat sin taktik. De tidigare massiva infanterianfallen har ersatts av små grupper som smyger in nattetid och väntar på förstärkningar innan de går till anfall.

    En ny komponent är de så kallade ”Rubikon-enheterna” – koncentrerade drönarförband som ska täcka hela stridsområdet. Men hittills har dessa ofta satts in för sent, vilket gjort att infanteriet inte kunnat hålla terrängen. Detta blev tydligt vid striderna i Dobropillia, där ryska smågrupper initialt pressade ukrainska förband men till slut slogs tillbaka. Liknande mönster har synts vid Kupjansk och andra frontavsnitt.

    Bedömningen av Pokrovsk

    Uppgifter om en rysk offensiv mot Pokrovsk med 100 000 man möts av skepsis. Utan tillräckligt pansar, logistik och fungerande drönarstöd riskerar en sådan offensiv att slås ut långt innan staden nås.

    Slutsats

    Den ukrainska doktrinen bygger nu på tre grundpelare: spridda småenheter, drönarspaning och sabotage mot ryska underhållsvägar. Ryssland försöker svara med små infiltrationer och koncentrerade drönarförband, men resultaten är blandade.


  • Saab Kockums får mångmiljonorder – ska utveckla ny undervattensdrönare

    Saab Kockums får mångmiljonorder – ska utveckla ny undervattensdrönare


    Karlskrona. Saab Kockums har fått i uppdrag att utveckla en helt ny typ av undervattensfarkost. Avtalet, som tecknats med Försvarets materielverk (FMV), är värt 60 miljoner kronor och markerar ett steg framåt i utvecklingen av svensk undervattensteknik.

    Stort intresse för obemannade system

    Enligt Saab handlar satsningen om att möta det ökande behovet av autonoma system i marinen. Obemannade undervattensfarkoster, ofta kallade UUV (Unmanned Underwater Vehicles), blir allt viktigare för övervakning, spaning, minröjning och underrättelseverksamhet.

    – Vi ser en tydlig trend internationellt där marina styrkor investerar i drönarteknik under ytan. Det gör att man kan täcka större områden, minska riskerna för personal och agera mer flexibelt, säger en talesperson för Saab Kockums.

    Ny generation farkoster

    Det nya projektet ska ta fram en farkost som enligt Saab ska vara både modulär och skalbar. Det betyder att den kan anpassas för olika uppdrag, från kustnära patrullering till operationer på större djup. En konceptbild som företaget har publicerat visar en slank, torpedliknande drönare som opererar i närheten av en ubåt.

    Enligt uppgifter är det troligt att farkosten utrustas med avancerade sensorer, navigationssystem och möjligheter att arbeta i nätverk tillsammans med både bemannade och obemannade plattformar.

    Viktigt för svensk försvarsförmåga

    Försvarsmakten har de senaste åren ökat sina satsningar på undervattensförmåga. Med tanke på Sveriges långa kustlinje och närheten till Östersjöns strategiska vattenvägar anses undervattensspaning och minjakt vara avgörande.

    – Hotbilden i vårt närområde har förändrats. Det finns ett växande behov av att kunna upptäcka, identifiera och hantera undervattensaktiviteter. Den här typen av teknologi är central för att Sverige ska kunna skydda sina intressen, säger en försvarsexpert.

    Del av större satsning

    Ordern på 60 miljoner kronor är relativt liten i jämförelse med miljardkontrakten på nya ubåtar av typen A26, som Saab Kockums också bygger i Karlskrona. Men bedömare ser projektet som en viktig pusselbit i att utveckla komplement till de stora plattformarna.

    – Ubåtar kommer fortsatt vara ryggraden i vår undervattensförmåga. Men obemannade system ger oss möjligheter att agera snabbare, mer kostnadseffektivt och utan att riskera besättningens liv, säger FMV i en skriftlig kommentar.

    Internationell marknad i sikte

    För Saab Kockums kan utvecklingen också öppna dörrar till den internationella marknaden. Allt fler länder, särskilt inom Nato, satsar på undervattensdrönare. Lyckas Saab etablera sig på området kan det innebära nya exportmöjligheter.

    Företaget framhåller att drönaren kan bli ett svenskt högteknologiskt alternativ i en växande global nisch.

    Bakgrund: lång erfarenhet under ytan

    Saab Kockums har en lång tradition av undervattensutveckling. Företaget är mest känt för sina ubåtar, där Gotlands-klassen och den kommande A26 är flaggskeppsexempel. Gotlands-ubåtarna väckte internationell uppmärksamhet när de hyrdes ut till USA:s flotta för övningar på 2000-talet och visade sig svårupptäckta även för världens modernaste marina resurser.

    Men Saab Kockums har också utvecklat flera obemannade system. AUV62, en avancerad undervattensdrönare för träning och simulerade hot, används redan av flera länder. Farkosten kan imitera ubåtshot och spela en central roll i utbildningen av sjöstridskrafter.

    Med den nya ordern bygger Saab vidare på denna erfarenhet och tar nästa steg: att utveckla en operativ undervattensdrönare som kan användas i verkliga insatser, inte bara för övning och test.

    Nästa steg

    Arbetet med den nya farkosten påbörjas omgående i Karlskrona. Exakt när en prototyp kan presenteras är inte klart, men projektet väntas pågå under flera år.

    För Saab Kockums är ordern ännu ett bevis på företagets centrala roll inom svensk marinindustri. För Försvarsmakten markerar den en tydlig riktning: framtidens undervattenskrigföring blir inte bara en fråga för ubåtsbesättningar – utan i allt högre grad även för autonoma farkoster.


  • Nimbrix: Saabs lågbudgetrobot ska fylla luckan i luftvärnet mot drönarsvärmar

    Nimbrix: Saabs lågbudgetrobot ska fylla luckan i luftvärnet mot drönarsvärmar

    Bakgrund

    Drönare har blivit ett av de mest kostnadseffektiva vapnen i Ukraina och på andra håll, där billiga kvadkoptrar och engångsdrönare används i mängder för spaning och angrepp. Traditionella luftvärnsrobotar är ofta för dyra per avfyrat skott för att vara hållbara mot denna typ av hot. Nimbrix positioneras som ett nytt “lager” längst in i luftvärnspyramiden: längre räckvidd och precision än automatkanoner, men billigare än klassiska VSHORAD/SHORAD-robotar.

    Svenska erfarenheter pekar i samma riktning. Under 2025 demonstrerades det modulära motdrönarkonceptet LOKE på Tofta skjutfält på Gotland, framtaget av Försvarsmakten, FMV och Saab på 84 dagar. LOKE kopplar samman sensorer (bland annat Saab Giraffe 1X), lätt C2 (ledning) och olika “effektorer”. Nimbrix förväntas kunna bli ett nytt verktyg i just en sådan kedja.

    Teknik och kapabilitet

    Huvudfunktioner. Saab beskriver Nimbrix som en markbaserad, “fire-and-forget”-robot med luftbrisad (air-burst) stridsdel optimerad för små UAS och svärmar. Räckvidden uppges till upp till 5 km. Roboten kan användas fristående med enklare sensor eller integrerat i ett bredare luftvärnssystem.

    Sensorer och målsökning. Saab skriver att roboten får en “active seeker” för målföljning. Branschpress rapporterar att den första iterationen använder en infraröd målsökare, och att Saab ännu inte låst alla detaljval – ett spiralutvecklat program med korta sprintar och prov. Detta innebär att sensorkonfigurationer kan variera över tid (IR nu, RF-alternativ på sikt).

    Plattform och integration. EDR On-Line anger längd under 1 meter och uppskattad uppskjutsmassa 2,5–3 kg, samt möjlig bäring från manburen nivå upp till fordonstorn (t.ex. Saabs Trackfire) – där Nimbrix kan komplettera RBS 70 NG för ett flerlagrat skydd. Saab lyfter också möjligheten till låga styckkostnader via additiv tillverkning och COTS-komponenter.

    Stridsdel och effekt. En luftbrisad HE-FRAG-stridsdel är avsedd att detonera i närheten av målet och därmed öka sannolikheten för att slå ut flera små mål i en klunga eller svärm.

    Överlevnad och signatur. Nimbrix i sig har inga deklarerade “stealth”-drag. Överlevnaden uppnås i stället genom spridning av avfyrningsenheter, liten logistikfotavtryck och snabb eldgivning från maskerade eller fordonsburna bärare – en klassisk taktik i det innersta luftvärnslagret.

    Jämförelse.
    RBS 70 NG (Saab) når längre i räckvidd/höjd med laserstråleridning och är ett etablerat VSHORAD-system (>9 km), men är inte optimerat för lågt pris per skott mot smådrönare i massvolym. Nimbrix adresserar just den kostnadsposten.
    Internationella alternativ inkluderar L3Harris Vampire (APKWS-granater), Raytheons Coyote och Andurils återanvändbara Roadrunner – alla lösningar som försöker pressa styckkostnaden och skala antalet eldenheter.

    Operativa användningsområden

    Nimbrix är tänkt för skydd av baser, logistikhubbar, brigadstabsplatser, energianläggningar och kritisk infrastruktur – där många små mål kan uppträda samtidigt. I en svensk kontext ligger integration i LOKE-liknande kedjor nära till hands: radarsensor (t.ex. Giraffe 1X), lätt C2, följt av flera effektorer som kan vara både kanon, jammer och robot.

    Taktiskt passar Nimbrix en “distribuerad” uppställning över ytan: många små lavetter ger fler skottillfällen och kortare reaktionstider mot hot med låg radarsignatur och låg fart. Förband kan bära med sig ett bälte av billiga skott, medan dyrare robotar sparas till snabbare eller högre hot.

    Logistik/utbildning. Försvarsmakten har redan visat att värnpliktiga kan driva moderna C-UAS-kedjor efter kort inlärning, vilket antyder att Nimbrix sannolikt kan införas utan extremt lång utbildningscykel – förutsatt att gränssnitt och procedurer harmoniseras med befintliga system.

    Säkerhet, regelverk och export

    Som krigsmateriel omfattas Nimbrix av svensk exportkontroll. Tillstånd prövas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) enligt krigsmateriellagen och förordningen, samt EU:s militära lista. Regeringen har markerat att Natomedlemskapet påverkar förutsättningarna för krigsmaterielexport, men att prövningen fortsatt sker mot etablerade kriterier och mottagarlandets läge.

    Etiskt rör Nimbrix inte autonoma dödliga beslut: roboten avfyras av människa och söker sitt mål själv enligt förinställda regler. Gränsdragningen mellan avancerad målsökning och oönskad autonomi bör dock bevakas i exportprövning och användardoktrin, särskilt vid uppgraderade sensorsatser.

    Ekonomiska och industriella konsekvenser

    Saab betonar kostnadseffektivitet och volymproduktion, bland annat via additiv tillverkning och COTS-delar. Om kunden efterfrågar många lavetter och robotar kan detta ge spridningseffekter i underleverantörsled, både i Sverige och eventuellt via licenstillverkning i kundländer.

    Samtidigt växer relaterade delar av portföljen. Giraffe 1X-radar har fått ytterligare produktionskapacitet i Storbritannien, och Sverige har nyligen beställt RBS 70 NG för cirka 1,5 miljarder kronor – indikatorer på att det korta luftvärnslagret prioriteras i investeringar där Nimbrix kan bli en pusselbit.

    Reaktioner och analyser

    Försvarsmaktens representanter har påpekat att det finns en lucka: man behöver enkla, spridda motmedel som inte ruinerar förbanden i bekämpning mot billiga hot. Nimbrix svarar direkt på just den punkten, men pris per skott och leveranstakt blir avgörande.

    Branschoberoende jämförelser pekar på en global dragkamp: amerikanska Coyote, APKWS/Vampire och Andurils Roadrunner driver ned priset och ökar flexibiliteten. Saabs utmaning blir att matcha/underskrida dessa trösklar och samtidigt säkra integrationen med nordiska och europeiska sensorkedjor.

    Kritik och risker

    Elektronikkrigföring: IR-sökning kan luras eller degraderas av facklor/kontrast och väder; RF-varianter möter jamming-risker.
    Mättnad: Även lågkostnadsrobotar kan tömmas vid massangrepp om man inte kombinerar med störning och kulsprute/kanon-lösningar.
    Fragmentrisk: Luftbrisad i låg höjd nära bebyggelse kräver strikta ROE (rules of engagement).
    Industriell skala: Kostnadsmål beror på seriestorlek; uteblivna stororder kan försämra styckpris.

    Framtidsutsikter

    Saab planerar att visa Nimbrix på DSEI i London i september. Företaget för dialog med kunder och siktar på leveranser 2026. EDR On-Line anger teknikmognad runt TRL 6 och öppnar för både IR- och RF-spår samt sjöapplikationer. Om LOKE snabbt når operativ nivå i Sverige kan Nimbrix bli den naturliga “svärmspiken” i kedjan.



    Källförteckning

    Primära dokument och bolagskällor
    – Saab: “Saab reveals new counter-UAS missile Nimbrix” (pressmeddelande, 28 aug 2025). (Primärkälla)
    – Saab: LOKE/Counter-UAS stories och produktfakta för Giraffe 1X. (Primärkällor)

    Oberoende branschmedia
    FlightGlobal: “Saab unveils Nimbrix counter-UAS missile” (28 aug 2025). (Sekundär, jämförelser & kostnadsram)
    Defense News: “Saab develops drone-killing missile…” (28 aug 2025). (Sekundär, tidslinje & COTS/additiv tillv.)
    EDR On-Line: “Nimbrix… adds a further layer to the Saab anti-drone offer” (28–29 aug 2025). (Sekundär, tekniska detaljer/TRL)
    Army Recognition: översikt och DSEI-planer (29 aug 2025). (Sekundär, leveransmål och profil)
    Svenska Dagbladet: “Ny robot från Saab ska slå ut drönare” (28 aug 2025). (Sekundär, Försvarsmakten-citat)

    Svenskt regelverk och myndigheter
    – ISP: Regelverk för krigsmateriel (löpande uppdaterat). (Primär rättskälla)
    – Regeringskansliet: “Strategisk exportkontroll 2024/2025” (skrivelse). (Offentlig rapport)

  • Elsparkcykeln – från barnlek till stadsplåga

    Elsparkcykeln – från barnlek till stadsplåga

    Det började så oskyldigt. Elsparkcykeln var en gång en enkel leksak för barn. Ett par hjul, en bräda och ett styre – något man fick i födelsedagspresent och körde tills asfalten åt upp sina knän. Den var folklig, billig och framför allt: ofarlig. Ingen såg den som ett transportmedel, lika lite som man såg en studsmatta som en seriös träningsanläggning.

    Men någonstans på vägen bestämde vuxenvärlden sig för att ta barnens leksak, sätta dit en motor och kalla det “framtidens mobilitet”. Resultatet? En flodvåg av eldrivna raketer på hjul som nu invaderat våra städer som en grön plastpest.

    Från smidigt till smärtsamt

    Idén lät ju bra. “Hållbar transport.” “Delningsekonomi.” “Lätt att ta sig från punkt A till punkt B.” I verkligheten blev det från punkt A till akuten. I Stockholm snubblar turister över elsparkcyklar i varje gathörn, medan ortopederna gnuggar händerna inför ännu en sommar med brutna handleder.

    Företagen bakom lovade att de skulle lösa trafikkaoset. Istället skapade de ett nytt: packade trottoarer med slumpmässigt parkerade fordon som ser ut att ha kastats av en katapult. Man kan inte längre gå till bageriet utan att balansera över tre elsparkcyklar, två pizzakartonger och en chihuahua i reflexväst.

    Absurd teater på två hjul
    Bilden är densamma i varje stad:

    – En 42-årig småbarnspappa i kostym, halvfull efter afterwork, susar fram i 38 km/h längs Drottninggatan.

    – Bredvid honom vinglar en 19-årig student med en öl i ena handen och mobilspel i andra, fullt upptagen med att undvika både rödljus och verkligheten.

    – På trottoaren sitter en pensionär fast i en hög av tre vältande scootrar, förbannad men också för trött för att resa sig.

    Det är som att hela stan förvandlats till ett spontant gladiatorspel sponsrat av Lime och Voi.

    En ekonomisk fars

    Och smakar det så kostar det. Femton kronor för att låsa upp och därefter tre kronor per minut. För samma pengar kan du åka taxi, köpa en kaffe eller hyra en bil. Men här betalar du alltså för att riskera livet på en plastpinne med kinesiskt litiumbatteri. Det är mobilitetens ekonomiska motsvarighet till att köpa vatten på flaska i Vättern.

    När blev vi idioter?

    Vi älskar att låtsas att elsparkcykeln är framtidens transportlösning. Men i själva verket är den ett monument över vår kollektiva dumhet. Den gör oss latare, fattigare och trasigare – och får städerna att se ut som en loppmarknad efter ett jordskred.

    Lösningen

    Så vad gör vi? Det är enkelt. Vi förbjuder dem. Riv ut hela batteriflottan ur våra gator, lasta dem på en pråm och sänk dem i Östersjön som en modern version av Al Capones spritdumpning.

    Samhället har större problem än gängkriminalitet och inflation – men inget så akut som att varje trottoar numera ser ut som en efterfest på Toys”R”Us.

    Det är dags att ta vårt ansvar. Förbjud elsparkcyklarna. För stadens, för folkets och för våra fotleder.

  • Nu kan du opereras utan morfin

    Nu kan du opereras utan morfin

    Nu kan du opereras utan morfin – ett genombrott i kampen mot smärta och beroende

    Morfin och andra opioider har länge varit en självklar del av modern sjukvård. Efter större operationer har de betraktats som oumbärliga för att hålla patienterna smärtfria. Men priset har varit högt: risk för beroende, svåra biverkningar och i värsta fall missbruk. Nu visar forskare att en helt ny metod kan ersätta opioiderna – och öppna dörren till en framtid där operationer inte längre behöver leda till livslånga problem.


    Smärtans dubbelnatur

    Att hantera smärta efter kirurgiska ingrepp är en av medicinens största utmaningar. Utan effektiv smärtlindring riskerar patienter både lidande och försämrad återhämtning. Men med opioider följer problem. Morfin, oxikodon och fentanyl är starka, men kroppen vänjer sig snabbt och många fastnar i ett beroende som kan vara lika förödande som sjukdomen de först behandlades för.

    I Sverige skrivs varje år hundratusentals recept på opioider ut. De allra flesta patienter använder läkemedlen enligt ordination, men statistiken visar tydligt att missbruk och beroende blivit en växande konsekvens.

    – Vi har under lång tid haft en paradox: vi måste behandla smärtan, men riskerar samtidigt att skapa ett nytt problem, säger en av forskarna bakom det nya genombrottet.


    Ett oväntat spår

    Nyckeln till upptäckten var ett ovanligt genetiskt tillstånd hos ett fåtal patienter. Dessa individer saknade den vanliga smärtsignaleringsmekanismen som opioider riktar in sig på, men de rapporterade ändå att de kunde leva nästan helt utan smärta – och utan de biverkningar som följer med opioidanvändning.

    Det fick forskarteamet att undersöka om mekanismen kunde efterliknas i läkemedelsform. Resultatet blev ett nytt preparat som blockerar smärtsignaler på ett helt annat sätt än morfin – utan att påverka hjärnans belöningssystem. Därmed uteblir både euforin och risken för beroende.


    Kliniska försök ger hopp

    De första testerna har nu genomförts på patienter som genomgått stora operationer, exempelvis höftleds- och ryggkirurgi. Resultaten är slående.

    – Patienterna beskriver att de vaknar upp och känner ett obehag, men inte den intensiva smärta som annars är väntad. Dessutom slipper de de dova biverkningar som trötthet, illamående och förstoppning, berättar en kirurg som deltagit i försöken.

    I försöksgrupperna har ingen visat tecken på beroendeutveckling. Patienterna har kunnat lämna sjukhuset med en enkel receptfri behandling i stället för opioider.


    Ett möjligt farväl till opioider

    Om metoden får genomslag i vården kan det innebära en historisk förändring. Särskilt i länder som USA, där opioidepidemin skördat hundratusentals liv, ses upptäckten som en potentiell räddning. Men även i Sverige skulle antalet patienter som riskerar beroende minska dramatiskt.

    Frågan är nu hur snabbt läkemedlet kan godkännas och bli tillgängligt. Forskningen är långt framskriden, men regulatoriska processer och ytterligare säkerhetstester återstår.

    – Det här kan vara början på slutet för opioidernas dominans inom kirurgin. Vi pratar om ett skifte som kan jämföras med när man införde antibiotika eller bedövning, säger en smärtforskare som följt utvecklingen.


    Vägen framåt

    Skepsis finns fortfarande. Vissa experter påpekar att ingen behandling hittills helt lyckats ersätta opioider vid de allra mest smärtsamma ingreppen. Andra varnar för att förhoppningarna inte får springa ifrån vetenskapen.

    Men entusiasmen är tydlig. Sjukhus som deltagit i de första kliniska prövningarna förbereder sig redan på att skala upp metoden. Patientorganisationer välkomnar nyheten och ser fram emot en framtid där smärtan lindras – utan att någon riskerar att fastna i beroende.


    Fakta: Opioider i vården

    • Används för att lindra svår smärta, ofta efter operationer.
    • Morfin är det mest kända preparatet.
    • Kan orsaka beroende, andningsdepression och en rad biverkningar.
    • I USA har opioidepidemin lett till över en halv miljon dödsfall de senaste 20 åren.

    Om upptäckten håller vad de första resultaten lovar kan vården snart stå inför en av de största förändringarna i modern tid: en framtid där smärtan lindras – utan att patienterna behöver betala priset i form av beroende.

    Vad Länk
    FDA godkänner Journavx (suzetrigine) som första icke-opioida smärtstillande på 20 år time.com
    Vertex pressmeddelande om FDA-godkännandet vrtx.com
    Wikipedia-artikel om suzetrigine (verkningsmekanism, kliniska studier, status) wikipedia.org
    Yale Medicine – genomgång av Journavx och dess användning yalemedicine.org
    Läkemedelsvärlden – status i Sverige/EU (ej godkänt ännu) lakemedelsvarlden.se
    EMA:s läkemedelsdatabas (ingen ansökan registrerad) ema.europa.eu
    The Guardian – analys av icke-opioida smärtstillare theguardian.com
    New Yorker – utvecklingen av Journavx och framtidsutsikter newyorker.com
    Verywell Health – faktaruta om effekt, pris och säkerhet verywellhealth.com
    People.com – populärbeskrivning och patientperspektiv people.com