Category: Nyheter

  • Saab Kockums får mångmiljonorder – ska utveckla ny undervattensdrönare

    Saab Kockums får mångmiljonorder – ska utveckla ny undervattensdrönare


    Karlskrona. Saab Kockums har fått i uppdrag att utveckla en helt ny typ av undervattensfarkost. Avtalet, som tecknats med Försvarets materielverk (FMV), är värt 60 miljoner kronor och markerar ett steg framåt i utvecklingen av svensk undervattensteknik.

    Stort intresse för obemannade system

    Enligt Saab handlar satsningen om att möta det ökande behovet av autonoma system i marinen. Obemannade undervattensfarkoster, ofta kallade UUV (Unmanned Underwater Vehicles), blir allt viktigare för övervakning, spaning, minröjning och underrättelseverksamhet.

    – Vi ser en tydlig trend internationellt där marina styrkor investerar i drönarteknik under ytan. Det gör att man kan täcka större områden, minska riskerna för personal och agera mer flexibelt, säger en talesperson för Saab Kockums.

    Ny generation farkoster

    Det nya projektet ska ta fram en farkost som enligt Saab ska vara både modulär och skalbar. Det betyder att den kan anpassas för olika uppdrag, från kustnära patrullering till operationer på större djup. En konceptbild som företaget har publicerat visar en slank, torpedliknande drönare som opererar i närheten av en ubåt.

    Enligt uppgifter är det troligt att farkosten utrustas med avancerade sensorer, navigationssystem och möjligheter att arbeta i nätverk tillsammans med både bemannade och obemannade plattformar.

    Viktigt för svensk försvarsförmåga

    Försvarsmakten har de senaste åren ökat sina satsningar på undervattensförmåga. Med tanke på Sveriges långa kustlinje och närheten till Östersjöns strategiska vattenvägar anses undervattensspaning och minjakt vara avgörande.

    – Hotbilden i vårt närområde har förändrats. Det finns ett växande behov av att kunna upptäcka, identifiera och hantera undervattensaktiviteter. Den här typen av teknologi är central för att Sverige ska kunna skydda sina intressen, säger en försvarsexpert.

    Del av större satsning

    Ordern på 60 miljoner kronor är relativt liten i jämförelse med miljardkontrakten på nya ubåtar av typen A26, som Saab Kockums också bygger i Karlskrona. Men bedömare ser projektet som en viktig pusselbit i att utveckla komplement till de stora plattformarna.

    – Ubåtar kommer fortsatt vara ryggraden i vår undervattensförmåga. Men obemannade system ger oss möjligheter att agera snabbare, mer kostnadseffektivt och utan att riskera besättningens liv, säger FMV i en skriftlig kommentar.

    Internationell marknad i sikte

    För Saab Kockums kan utvecklingen också öppna dörrar till den internationella marknaden. Allt fler länder, särskilt inom Nato, satsar på undervattensdrönare. Lyckas Saab etablera sig på området kan det innebära nya exportmöjligheter.

    Företaget framhåller att drönaren kan bli ett svenskt högteknologiskt alternativ i en växande global nisch.

    Bakgrund: lång erfarenhet under ytan

    Saab Kockums har en lång tradition av undervattensutveckling. Företaget är mest känt för sina ubåtar, där Gotlands-klassen och den kommande A26 är flaggskeppsexempel. Gotlands-ubåtarna väckte internationell uppmärksamhet när de hyrdes ut till USA:s flotta för övningar på 2000-talet och visade sig svårupptäckta även för världens modernaste marina resurser.

    Men Saab Kockums har också utvecklat flera obemannade system. AUV62, en avancerad undervattensdrönare för träning och simulerade hot, används redan av flera länder. Farkosten kan imitera ubåtshot och spela en central roll i utbildningen av sjöstridskrafter.

    Med den nya ordern bygger Saab vidare på denna erfarenhet och tar nästa steg: att utveckla en operativ undervattensdrönare som kan användas i verkliga insatser, inte bara för övning och test.

    Nästa steg

    Arbetet med den nya farkosten påbörjas omgående i Karlskrona. Exakt när en prototyp kan presenteras är inte klart, men projektet väntas pågå under flera år.

    För Saab Kockums är ordern ännu ett bevis på företagets centrala roll inom svensk marinindustri. För Försvarsmakten markerar den en tydlig riktning: framtidens undervattenskrigföring blir inte bara en fråga för ubåtsbesättningar – utan i allt högre grad även för autonoma farkoster.


  • Nimbrix: Saabs lågbudgetrobot ska fylla luckan i luftvärnet mot drönarsvärmar

    Nimbrix: Saabs lågbudgetrobot ska fylla luckan i luftvärnet mot drönarsvärmar

    Bakgrund

    Drönare har blivit ett av de mest kostnadseffektiva vapnen i Ukraina och på andra håll, där billiga kvadkoptrar och engångsdrönare används i mängder för spaning och angrepp. Traditionella luftvärnsrobotar är ofta för dyra per avfyrat skott för att vara hållbara mot denna typ av hot. Nimbrix positioneras som ett nytt “lager” längst in i luftvärnspyramiden: längre räckvidd och precision än automatkanoner, men billigare än klassiska VSHORAD/SHORAD-robotar.

    Svenska erfarenheter pekar i samma riktning. Under 2025 demonstrerades det modulära motdrönarkonceptet LOKE på Tofta skjutfält på Gotland, framtaget av Försvarsmakten, FMV och Saab på 84 dagar. LOKE kopplar samman sensorer (bland annat Saab Giraffe 1X), lätt C2 (ledning) och olika “effektorer”. Nimbrix förväntas kunna bli ett nytt verktyg i just en sådan kedja.

    Teknik och kapabilitet

    Huvudfunktioner. Saab beskriver Nimbrix som en markbaserad, “fire-and-forget”-robot med luftbrisad (air-burst) stridsdel optimerad för små UAS och svärmar. Räckvidden uppges till upp till 5 km. Roboten kan användas fristående med enklare sensor eller integrerat i ett bredare luftvärnssystem.

    Sensorer och målsökning. Saab skriver att roboten får en “active seeker” för målföljning. Branschpress rapporterar att den första iterationen använder en infraröd målsökare, och att Saab ännu inte låst alla detaljval – ett spiralutvecklat program med korta sprintar och prov. Detta innebär att sensorkonfigurationer kan variera över tid (IR nu, RF-alternativ på sikt).

    Plattform och integration. EDR On-Line anger längd under 1 meter och uppskattad uppskjutsmassa 2,5–3 kg, samt möjlig bäring från manburen nivå upp till fordonstorn (t.ex. Saabs Trackfire) – där Nimbrix kan komplettera RBS 70 NG för ett flerlagrat skydd. Saab lyfter också möjligheten till låga styckkostnader via additiv tillverkning och COTS-komponenter.

    Stridsdel och effekt. En luftbrisad HE-FRAG-stridsdel är avsedd att detonera i närheten av målet och därmed öka sannolikheten för att slå ut flera små mål i en klunga eller svärm.

    Överlevnad och signatur. Nimbrix i sig har inga deklarerade “stealth”-drag. Överlevnaden uppnås i stället genom spridning av avfyrningsenheter, liten logistikfotavtryck och snabb eldgivning från maskerade eller fordonsburna bärare – en klassisk taktik i det innersta luftvärnslagret.

    Jämförelse.
    RBS 70 NG (Saab) når längre i räckvidd/höjd med laserstråleridning och är ett etablerat VSHORAD-system (>9 km), men är inte optimerat för lågt pris per skott mot smådrönare i massvolym. Nimbrix adresserar just den kostnadsposten.
    Internationella alternativ inkluderar L3Harris Vampire (APKWS-granater), Raytheons Coyote och Andurils återanvändbara Roadrunner – alla lösningar som försöker pressa styckkostnaden och skala antalet eldenheter.

    Operativa användningsområden

    Nimbrix är tänkt för skydd av baser, logistikhubbar, brigadstabsplatser, energianläggningar och kritisk infrastruktur – där många små mål kan uppträda samtidigt. I en svensk kontext ligger integration i LOKE-liknande kedjor nära till hands: radarsensor (t.ex. Giraffe 1X), lätt C2, följt av flera effektorer som kan vara både kanon, jammer och robot.

    Taktiskt passar Nimbrix en “distribuerad” uppställning över ytan: många små lavetter ger fler skottillfällen och kortare reaktionstider mot hot med låg radarsignatur och låg fart. Förband kan bära med sig ett bälte av billiga skott, medan dyrare robotar sparas till snabbare eller högre hot.

    Logistik/utbildning. Försvarsmakten har redan visat att värnpliktiga kan driva moderna C-UAS-kedjor efter kort inlärning, vilket antyder att Nimbrix sannolikt kan införas utan extremt lång utbildningscykel – förutsatt att gränssnitt och procedurer harmoniseras med befintliga system.

    Säkerhet, regelverk och export

    Som krigsmateriel omfattas Nimbrix av svensk exportkontroll. Tillstånd prövas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) enligt krigsmateriellagen och förordningen, samt EU:s militära lista. Regeringen har markerat att Natomedlemskapet påverkar förutsättningarna för krigsmaterielexport, men att prövningen fortsatt sker mot etablerade kriterier och mottagarlandets läge.

    Etiskt rör Nimbrix inte autonoma dödliga beslut: roboten avfyras av människa och söker sitt mål själv enligt förinställda regler. Gränsdragningen mellan avancerad målsökning och oönskad autonomi bör dock bevakas i exportprövning och användardoktrin, särskilt vid uppgraderade sensorsatser.

    Ekonomiska och industriella konsekvenser

    Saab betonar kostnadseffektivitet och volymproduktion, bland annat via additiv tillverkning och COTS-delar. Om kunden efterfrågar många lavetter och robotar kan detta ge spridningseffekter i underleverantörsled, både i Sverige och eventuellt via licenstillverkning i kundländer.

    Samtidigt växer relaterade delar av portföljen. Giraffe 1X-radar har fått ytterligare produktionskapacitet i Storbritannien, och Sverige har nyligen beställt RBS 70 NG för cirka 1,5 miljarder kronor – indikatorer på att det korta luftvärnslagret prioriteras i investeringar där Nimbrix kan bli en pusselbit.

    Reaktioner och analyser

    Försvarsmaktens representanter har påpekat att det finns en lucka: man behöver enkla, spridda motmedel som inte ruinerar förbanden i bekämpning mot billiga hot. Nimbrix svarar direkt på just den punkten, men pris per skott och leveranstakt blir avgörande.

    Branschoberoende jämförelser pekar på en global dragkamp: amerikanska Coyote, APKWS/Vampire och Andurils Roadrunner driver ned priset och ökar flexibiliteten. Saabs utmaning blir att matcha/underskrida dessa trösklar och samtidigt säkra integrationen med nordiska och europeiska sensorkedjor.

    Kritik och risker

    Elektronikkrigföring: IR-sökning kan luras eller degraderas av facklor/kontrast och väder; RF-varianter möter jamming-risker.
    Mättnad: Även lågkostnadsrobotar kan tömmas vid massangrepp om man inte kombinerar med störning och kulsprute/kanon-lösningar.
    Fragmentrisk: Luftbrisad i låg höjd nära bebyggelse kräver strikta ROE (rules of engagement).
    Industriell skala: Kostnadsmål beror på seriestorlek; uteblivna stororder kan försämra styckpris.

    Framtidsutsikter

    Saab planerar att visa Nimbrix på DSEI i London i september. Företaget för dialog med kunder och siktar på leveranser 2026. EDR On-Line anger teknikmognad runt TRL 6 och öppnar för både IR- och RF-spår samt sjöapplikationer. Om LOKE snabbt når operativ nivå i Sverige kan Nimbrix bli den naturliga “svärmspiken” i kedjan.



    Källförteckning

    Primära dokument och bolagskällor
    – Saab: “Saab reveals new counter-UAS missile Nimbrix” (pressmeddelande, 28 aug 2025). (Primärkälla)
    – Saab: LOKE/Counter-UAS stories och produktfakta för Giraffe 1X. (Primärkällor)

    Oberoende branschmedia
    FlightGlobal: “Saab unveils Nimbrix counter-UAS missile” (28 aug 2025). (Sekundär, jämförelser & kostnadsram)
    Defense News: “Saab develops drone-killing missile…” (28 aug 2025). (Sekundär, tidslinje & COTS/additiv tillv.)
    EDR On-Line: “Nimbrix… adds a further layer to the Saab anti-drone offer” (28–29 aug 2025). (Sekundär, tekniska detaljer/TRL)
    Army Recognition: översikt och DSEI-planer (29 aug 2025). (Sekundär, leveransmål och profil)
    Svenska Dagbladet: “Ny robot från Saab ska slå ut drönare” (28 aug 2025). (Sekundär, Försvarsmakten-citat)

    Svenskt regelverk och myndigheter
    – ISP: Regelverk för krigsmateriel (löpande uppdaterat). (Primär rättskälla)
    – Regeringskansliet: “Strategisk exportkontroll 2024/2025” (skrivelse). (Offentlig rapport)

  • Nu kan du opereras utan morfin

    Nu kan du opereras utan morfin

    Nu kan du opereras utan morfin – ett genombrott i kampen mot smärta och beroende

    Morfin och andra opioider har länge varit en självklar del av modern sjukvård. Efter större operationer har de betraktats som oumbärliga för att hålla patienterna smärtfria. Men priset har varit högt: risk för beroende, svåra biverkningar och i värsta fall missbruk. Nu visar forskare att en helt ny metod kan ersätta opioiderna – och öppna dörren till en framtid där operationer inte längre behöver leda till livslånga problem.


    Smärtans dubbelnatur

    Att hantera smärta efter kirurgiska ingrepp är en av medicinens största utmaningar. Utan effektiv smärtlindring riskerar patienter både lidande och försämrad återhämtning. Men med opioider följer problem. Morfin, oxikodon och fentanyl är starka, men kroppen vänjer sig snabbt och många fastnar i ett beroende som kan vara lika förödande som sjukdomen de först behandlades för.

    I Sverige skrivs varje år hundratusentals recept på opioider ut. De allra flesta patienter använder läkemedlen enligt ordination, men statistiken visar tydligt att missbruk och beroende blivit en växande konsekvens.

    – Vi har under lång tid haft en paradox: vi måste behandla smärtan, men riskerar samtidigt att skapa ett nytt problem, säger en av forskarna bakom det nya genombrottet.


    Ett oväntat spår

    Nyckeln till upptäckten var ett ovanligt genetiskt tillstånd hos ett fåtal patienter. Dessa individer saknade den vanliga smärtsignaleringsmekanismen som opioider riktar in sig på, men de rapporterade ändå att de kunde leva nästan helt utan smärta – och utan de biverkningar som följer med opioidanvändning.

    Det fick forskarteamet att undersöka om mekanismen kunde efterliknas i läkemedelsform. Resultatet blev ett nytt preparat som blockerar smärtsignaler på ett helt annat sätt än morfin – utan att påverka hjärnans belöningssystem. Därmed uteblir både euforin och risken för beroende.


    Kliniska försök ger hopp

    De första testerna har nu genomförts på patienter som genomgått stora operationer, exempelvis höftleds- och ryggkirurgi. Resultaten är slående.

    – Patienterna beskriver att de vaknar upp och känner ett obehag, men inte den intensiva smärta som annars är väntad. Dessutom slipper de de dova biverkningar som trötthet, illamående och förstoppning, berättar en kirurg som deltagit i försöken.

    I försöksgrupperna har ingen visat tecken på beroendeutveckling. Patienterna har kunnat lämna sjukhuset med en enkel receptfri behandling i stället för opioider.


    Ett möjligt farväl till opioider

    Om metoden får genomslag i vården kan det innebära en historisk förändring. Särskilt i länder som USA, där opioidepidemin skördat hundratusentals liv, ses upptäckten som en potentiell räddning. Men även i Sverige skulle antalet patienter som riskerar beroende minska dramatiskt.

    Frågan är nu hur snabbt läkemedlet kan godkännas och bli tillgängligt. Forskningen är långt framskriden, men regulatoriska processer och ytterligare säkerhetstester återstår.

    – Det här kan vara början på slutet för opioidernas dominans inom kirurgin. Vi pratar om ett skifte som kan jämföras med när man införde antibiotika eller bedövning, säger en smärtforskare som följt utvecklingen.


    Vägen framåt

    Skepsis finns fortfarande. Vissa experter påpekar att ingen behandling hittills helt lyckats ersätta opioider vid de allra mest smärtsamma ingreppen. Andra varnar för att förhoppningarna inte får springa ifrån vetenskapen.

    Men entusiasmen är tydlig. Sjukhus som deltagit i de första kliniska prövningarna förbereder sig redan på att skala upp metoden. Patientorganisationer välkomnar nyheten och ser fram emot en framtid där smärtan lindras – utan att någon riskerar att fastna i beroende.


    Fakta: Opioider i vården

    • Används för att lindra svår smärta, ofta efter operationer.
    • Morfin är det mest kända preparatet.
    • Kan orsaka beroende, andningsdepression och en rad biverkningar.
    • I USA har opioidepidemin lett till över en halv miljon dödsfall de senaste 20 åren.

    Om upptäckten håller vad de första resultaten lovar kan vården snart stå inför en av de största förändringarna i modern tid: en framtid där smärtan lindras – utan att patienterna behöver betala priset i form av beroende.

    Vad Länk
    FDA godkänner Journavx (suzetrigine) som första icke-opioida smärtstillande på 20 år time.com
    Vertex pressmeddelande om FDA-godkännandet vrtx.com
    Wikipedia-artikel om suzetrigine (verkningsmekanism, kliniska studier, status) wikipedia.org
    Yale Medicine – genomgång av Journavx och dess användning yalemedicine.org
    Läkemedelsvärlden – status i Sverige/EU (ej godkänt ännu) lakemedelsvarlden.se
    EMA:s läkemedelsdatabas (ingen ansökan registrerad) ema.europa.eu
    The Guardian – analys av icke-opioida smärtstillare theguardian.com
    New Yorker – utvecklingen av Journavx och framtidsutsikter newyorker.com
    Verywell Health – faktaruta om effekt, pris och säkerhet verywellhealth.com
    People.com – populärbeskrivning och patientperspektiv people.com