{"id":90,"date":"2025-09-18T07:37:28","date_gmt":"2025-09-18T05:37:28","guid":{"rendered":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/?p=90"},"modified":"2025-09-18T07:37:28","modified_gmt":"2025-09-18T05:37:28","slug":"tva-hjarnor-styr-var-halsa-ny-forskning-lyfter-tarmarnas-roll","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/?p=90","title":{"rendered":"Tv\u00e5 hj\u00e4rnor styr v\u00e5r h\u00e4lsa \u2013 ny forskning lyfter tarmarnas roll"},"content":{"rendered":"\n<p>V\u00e5ra kroppar b\u00e4r p\u00e5 mer \u00e4n bara en hj\u00e4rna. Det menar Trisha Pasricha, mag-tarml\u00e4kare och forskare vid Harvarduniversitetet, som under mer \u00e4n tio \u00e5r har \u00e4gnat sin forskning \u00e5t att kartl\u00e4gga samspelet mellan tarm och hj\u00e4rna.<\/p>\n\n\n\n<p>Traditionellt har hj\u00e4rnan setts som kroppens sj\u00e4lvklara kommandocentral, styrande \u00f6ver s\u00e5v\u00e4l muskler som v\u00e5ra k\u00e4nslor och v\u00e5rt v\u00e4lbefinnande. Men den bilden \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6r\u00e4ndras. Forskning visar att kommunikationen inte bara g\u00e5r fr\u00e5n hj\u00e4rnan till tarmen, utan i h\u00f6g grad ocks\u00e5 \u00e5t motsatt h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tarmarnas egen \u201dhj\u00e4rna\u201d<\/h3>\n\n\n\n<p>I tarmen finns det enteriska nervsystemet, ibland kallat kroppens \u201dandra hj\u00e4rna\u201d. Det best\u00e5r av omkring 100 miljoner nervceller som arbetar sj\u00e4lvst\u00e4ndigt men samtidigt i n\u00e4ra kontakt med hj\u00e4rnan via bland annat vagusnerven. Det h\u00e4r n\u00e4tverket kan p\u00e5verka v\u00e5r k\u00e4nslom\u00e4ssiga balans, v\u00e5rt hum\u00f6r och till och med v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att hantera stress.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt Trisha Pasricha kan det mentala v\u00e4lbefinnandet f\u00f6rb\u00e4ttras genom att medvetet v\u00e4lja vad vi \u00e4ter. \u201dDet \u00e4r inte bara hj\u00e4rnan som talar till tarmen \u2013 tarmen pratar tillbaka, och den r\u00f6sten \u00e4r starkare \u00e4n m\u00e5nga tidigare trott\u201d, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad och hur man b\u00f6r \u00e4ta<\/h3>\n\n\n\n<p>Forskningen kring tarm\u2013hj\u00e4rnaxeln pekar p\u00e5 att kosten \u00e4r en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r b\u00e5de kroppslig och psykisk h\u00e4lsa. Det handlar inte om strikta dieter, utan snarare om dagliga, h\u00e5llbara val:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Fiberrika livsmedel<\/strong>: fullkornsprodukter, b\u00f6nor, linser, fr\u00f6n och n\u00f6tter st\u00e4rker tarmfloran.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Fermenterade produkter<\/strong>: yoghurt med levande kultur, kefir, surk\u00e5l och kimchi tillf\u00f6r probiotika.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Gr\u00f6nsaker och frukt i variation<\/strong>: s\u00e4rskilt polyfenolrika livsmedel som bl\u00e5b\u00e4r, broccoli och spenat fungerar som br\u00e4nsle f\u00f6r de goda bakterierna.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Fet fisk<\/strong>: lax, makrill och sill bidrar med omega-3 som \u00e4r viktig f\u00f6r hj\u00e4rnan.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Baljv\u00e4xter<\/strong>: kik\u00e4rtor, b\u00f6nor och \u00e4rtor kombinerar protein och fiber.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt <em>hur<\/em> man \u00e4ter:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Variera maten f\u00f6r att gynna m\u00e5nga olika bakterier i tarmen.<\/li>\n\n\n\n<li>Minska p\u00e5 starkt processad mat och tillsatt socker, som kan rubba balansen i tarmfloran.<\/li>\n\n\n\n<li>\u00c4t regelbundet under dagen f\u00f6r att tarmen ska arbeta j\u00e4mnare och skicka stabila signaler till hj\u00e4rnan.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar, som att l\u00e4gga till en sk\u00e5l yoghurt med bl\u00e5b\u00e4r till frukosten eller att servera surk\u00e5l som tillbeh\u00f6r till middagen, kan ge m\u00e4tbara effekter p\u00e5 v\u00e4lbefinnandet.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Ett paradigmskifte i synen p\u00e5 h\u00e4lsa<\/h3>\n\n\n\n<p>Forskarv\u00e4rlden talar i dag alltmer om \u201dgut-brain axis\u201d \u2013 tarm-hj\u00e4rnaxeln \u2013 d\u00e4r tarmen inte l\u00e4ngre ses som en passiv mottagare av hj\u00e4rnans signaler, utan som en aktiv partner i kommunikationen. Det inneb\u00e4r att kost, tarmflora och matsm\u00e4ltning kan ha en direkt inverkan p\u00e5 exempelvis depression, oro och stressniv\u00e5er.<\/p>\n\n\n\n<p>Trisha Pasrichas arbete bidrar till en v\u00e4xande insikt: vill man f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskans h\u00e4lsa fullt ut, m\u00e5ste man f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5de den hj\u00e4rna som sitter innanf\u00f6r skallbenet och den som verkar djupt nere i buken.<\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-alpha-channel-opacity\"\/>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Faktaruta<\/h3>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Titel:<\/strong> Tv\u00e5 hj\u00e4rnor i kroppen \u2013 hj\u00e4rna och tarm<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Datum:<\/strong> 2025-09-17<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Viktiga fakta:<\/strong>\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Tarmen har ett eget nervsystem med cirka 100 miljoner nervceller.<\/li>\n\n\n\n<li>Kommunikation sker i b\u00e5da riktningar mellan tarm och hj\u00e4rna.<\/li>\n\n\n\n<li>Forskning visar att kostval kan p\u00e5verka psykiskt v\u00e4lbefinnande.<\/li>\n\n\n\n<li>Fiberrik, varierad och fermenterad kost st\u00e4rker tarmfloran.<\/li>\n\n\n\n<li>Regelbundna m\u00e5ltider ger stabilare signaler till hj\u00e4rnan.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n\n\n\n<li><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Illustrerad Vetenskap, intervju med Trisha Pasricha samt sammanst\u00e4llning av forskning om tarm\u2013hj\u00e4rnkopplingen<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e5ra kroppar b\u00e4r p\u00e5 mer \u00e4n bara en hj\u00e4rna. Det menar Trisha Pasricha, mag-tarml\u00e4kare och forskare vid Harvarduniversitetet, som under mer \u00e4n tio \u00e5r har \u00e4gnat sin forskning \u00e5t att kartl\u00e4gga samspelet mellan tarm och hj\u00e4rna. Traditionellt har hj\u00e4rnan setts som kroppens sj\u00e4lvklara kommandocentral, styrande \u00f6ver s\u00e5v\u00e4l muskler som v\u00e5ra k\u00e4nslor och v\u00e5rt v\u00e4lbefinnande. Men [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":91,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,56],"tags":[90,52,109,106,108,97,110,107,105],"class_list":["post-90","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyheter","category-vetenskap","tag-forskning","tag-halsa","tag-harvard","tag-hjarnan","tag-kost","tag-medicin","tag-naringslara","tag-tarmar","tag-valbefinnande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=90"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93,"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions\/93"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/91"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=90"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=90"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuraterat.riverman.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=90"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}